Inuti Volvos digitala hjärta – så byggs framtidens bilar

Anders Bell kliver in i sammanträdesrummet på Volvos hemliga mjukvarucenter i Sverige. I sin tygkasse bär han med sig något som ska symbolisera framtiden för den svenska biltillverkaren – en metallplatta på 30 x 30 centimeter fylld med kretskort. Det är centraldatorn som styr Volvos nya elbil EX60, som just nu provkörs och väntas nå kunderna i sommar.

Bell, som är Volvos teknikchef, återvände till företaget 2022 efter sex år på Tesla. Hans uppdrag var tydligt: få ordning på bilutvecklingen. Volvo befann sig i en av sina största kriser på decennier. Företaget hade som första etablerade biltillverkare, efter Tesla, byggt om hela bilens digitala arkitektur kring en centraldator och egenutvecklad mjukvara. Men projektet stötte på allvarliga problem.

Elsuven EX90 försenades med två år, Volvo tvingades skriva av 11 miljarder kronor, och många kunder fick vänta betydligt längre än utlovat på sina beställda bilar. Det var mitt under denna turbulens som Bell tog över rodret.

”Volvo har haft tuffa år och en knackig start med EX90. Jag har inget emot att det är tufft internt, men tyvärr spillde det över på kunderna. Det är inte okej”, säger Bell.

Nu står företaget inför sitt nästa stora test. Massmarknadsbilen EX60 ska fylla fabriken i Torslanda och bevisa att Volvo har lärt sig av sina misstag. När frågan ställs om EX60 kan bli ett nytt EX90-fiasko är Bell tydlig: ”Ja, jag kan lova det. Vi använder i grunden samma teknikplattform, men vi har lärt oss enormt mycket. Vi är på en helt annan plats idag. Jag är otroligt stolt över att vi här i Sverige har utvecklat en av världens bästa elbilar.”

Från lapptäcke till en central hjärna

För att förstå den transformation Volvo genomgått måste man titta på bilens anatomi. Tidigare var motorn bilens hjärta, medan datorkraften hanterades av ett lapptäcke av små datorer – en för dörrlåset, en för belysningen, en tredje för klimatanläggningen. Men detta system blev för långsamt när alla funktioner skulle kommunicera med varandra.

”Vi fick bygga något helt nytt från grunden, utan något facit”, förklarar Bell.

En ny Volvo EX60 innehåller tre gånger mer kod än ett Jas-plan och betydligt mer än en Boeing Dreamliner. All denna kod har utvecklats helt och hållet i Sverige, enligt Bell och Christian Liljekvist, chef för mjukvarucentret.

Moderna bilar blir alltmer självkörande, och alla vitala funktioner – från bromsar till hur bilen reagerar på gaspådrag – måste kunna uppdateras via nätet. Lösningen blev en enda centraldator som fungerar som bilens hjärna och distribuerar all data och beräkningskraft. Volvo kallar sin centrala enhet ”Hugin Core”, och den är utrustad med ett kraftfullt Nvidia Orin X-chip med en beräkningskapacitet på 254 biljoner operationer per sekund.

”Det är en revolution som får stora effekter för hela industrin”, säger Bell.

Från köpare till utvecklare

Tidigare köpte Volvo färdiga, stängda system från stora leverantörer som Bosch – allt från bromsar till baklysen och radarsystem. Om Volvo ville ändra något kunde det ta upp till ett år att få det genomfört.

Nu har strategin förändrats fundamentalt. Volvo köper endast själva hårdvaran, till exempel radarn, från leverantören och kodar sedan allt själva. Resultatet är dramatiskt snabbare utvecklingscykler.

”Vi är nere på 10,5 timmar från att en utvecklare säger ’min kod gör bromsarna bättre’ tills den finns i systemet”, förklarar Bell.

Alla Volvos nya modeller – EX90, ES90 och EX60 – bygger på samma mjukvarugrund. När en ny funktion eller buggfix är klar kan den testas och sedan skickas ut till bilarna via nätet. Detta ska ske fyra gånger per år.

Ett mjukvarucenter som arbetar dygnet runt

Besöket i Volvos hemliga mjukvarucenter avslöjar omfattningen av satsningen. Innan en enda rad kod når kunderna har den körts genom tusentals simuleringar och avancerade testriggar. Anläggningen arbetar dygnet runt, och miljontals kodrader stresstestas kontinuerligt för att upptäcka fel innan de når riktiga bilar.

Efter surrande datorhallar kommer vi till det som kallas ”dynamiska lådbilar” – kompletta elsystem med elmotorer och batterier, men utan kaross. Ett dokument på väggen visar att teamet redan testar en Volvo EX60 av årsmodell 2028.

På bara några år har Volvo Cars blivit ett av Nordens största mjukvarucenter. Bell vill inte ge exakta siffror, men bekräftar att över 2 000 personer arbetar med mjukvara i en verksamhet som inte ens existerade för fem år sedan.

Nya affärsmöjligheter öppnar sig

Den nya kompetensen och tekniken öppnar också för nya affärsmöjligheter. Volkswagen investerade nyligen 5,8 miljarder dollar i amerikanska Rivian för att få tillgång till en mjukvaruarkitektur som liknar Volvos Hugin Core.

”Vi kunde ha sålt den billigare – och de hade fått bättre resultat”, säger Bell med ett leende.

När frågan ställs om andra bolag inom Geely-familjen, som äger Volvo, kan köpa tekniken svarar Bell: ”Vi är öppna för alla förslag. Absolut.”

Volvos satsning på egenutvecklad mjukvara har inte gått obemärkt förbi i branschen. I mars rankade analysinstitutet S&P Global Mobility Volvo Cars som ett av de allra främsta bolagen i världen när det gäller mjukvarudefinierade bilar, med högsta möjliga betyg – nivå fem.

Med EX60 står Volvo nu vid ett vägskäl. Efter de tidigare utmaningarna med EX90 är företaget fast beslutet att visa att den svenska biltillverkaren behärskar den nya tekniken. För Anders Bell och hans team är insatserna höga – men de är övertygade om att de nu har rätt recept för framgång.