Klart: Markhyran höjs med 161 procent för brf i Stockholm

Bostadsrättsförening förlorar markstrid mot Stockholm stad – markhyran mer än fördubblas

Bostadsrättsföreningen Liljeholmsberget har förlorat sin juridiska kamp mot Stockholms stad gällande kraftigt höjd tomträttsavgäld. Mark- och miljööverdomstolen har beslutat att inte ge föreningen prövningstillstånd, vilket innebär att den tidigare domen från mark- och miljödomstolen står fast.

Enligt beslutet kommer föreningens markhyra att höjas från cirka 1,6 miljoner kronor till 4,3 miljoner kronor årligen, en ökning med 161 procent jämfört med det tidigare avtalet. Höjningen kommer att fasas in gradvis fram till 2026.

”På sikt är det här förödande för vår ekonomi,” säger Erik Fahlén, bostadsrättsföreningens ordförande, till DN.

Föreningen hade hoppats på ett annat utfall efter att Brf Smyrna nyligen vann ett liknande fall i Högsta Domstolen mot Statens Fastighetsverk. Den juridiska processen för Liljeholmsberget sattes därför tillfälligt på paus i väntan på det avgörandet. Men trots den tidigare framgången för Brf Smyrna blev utfallet annorlunda för Liljeholmsberget.

Skillnaden mellan fallen beror enligt uppgift på att Stockholms stad tillämpar en mer generös tomträttsmodell än vad Statens Fastighetsverk gjorde i Smyrna-fallet. Det faktum att modellerna skiljer sig åt har gjort att domstolen resonerat annorlunda i de två fallen.

Efter att ha analyserat situationen tillsammans med juridiska ombud har Brf Liljeholmsberget nu beslutat att inte försöka överklaga till Högsta Domstolen. Därmed är den juridiska processen avslutad för föreningen.

”Vi hoppas att våra politiker tar klokare beslut framöver när det gäller tomträtt,” säger Erik Fahlén.

Tomträttsavgälden kommer nu att bli föreningens största driftskostnad. Fahlén menar att situationen på längre sikt är ohållbar och att tomträttsmodellen behöver reformeras i grunden. En särskild utmaning för föreningen är den begränsade möjligheten till långsiktig planering.

”Vi kan inte planera på längre sikt än vad Stockholms stad kommunicerar i sina tabeller, och det är betydligt kortare sikt än vad vi förväntas planera som kloka fastighetsägare,” förklarar Fahlén.

I det korta perspektivet har föreningen budgeterat för kostnadsökningen, men Fahlén likställer den med en skattehöjning för medlemmarna.

Historiskt har tomträttsavgälden för Brf Liljeholmsberget utvecklats från 1 miljon kronor per år 1992 till den nuvarande nivån. Mellan 1992 och 2002 var avgiften oförändrad, för att sedan öka till 1,2 miljoner kronor 2012 och 1,6 miljoner 2014. Den nya avgälden innebär ett markant trendbrott i utvecklingen.

Tomträttslagstiftningen härstammar från början av 1900-talet och skapades för att stimulera bostadsbyggande under en period med stor bostadsbrist. Systemet innebär att husägare kan använda kommunal eller statlig mark mot en årlig avgift istället för att köpa tomten.

Avgiften baseras på en ränta på markvärdet som bestäms i kronor per kvadratmeter bruttoarea. Formeln för beräkningen är: markvärdet × avgäldsräntan = årlig avgäld. I Stockholm är avgäldsperioderna för flerbostadshus normalt tio år, varefter en ny avgäld fastställs som ska återspegla markens aktuella värde.

Fallet illustrerar den spänning som finns mellan fastighetsägares långsiktiga ekonomiska planering och kommunernas rätt att justera markhyror i takt med att markvärdena stiger i attraktiva områden som Stockholm.

DN har sökt ansvariga på Stockholms stad för en kommentar men har ännu inte fått något svar.