Oljebristen riskerar leda till ransoneringar i Sverige

Den pågående krisen i Hormuzsundet samt attackerna mot ryska oljeanläggningar har skapat en global oljebrist motsvarande 10–15 procent av världsproduktionen. Konsekvenserna börjar nu bli alltmer påtagliga, och enligt experter kan även Sverige inom kort stå inför ransoneringar av drivmedel.

Flygbranschen har redan drabbats hårt. Tyska Lufthansa har nyligen meddelat att de ställer in omkring 20 000 avgångar fram till oktober på grund av höga bränslepriser och brist på flygfotogen. Men även andra oljeberoende sektorer som plast- och kemiindustrin tvingas dra ner på produktionen. I flera asiatiska länder har bränsleransoneringar redan införts.

Christian Kopfer, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, ser det som oundvikligt att även Sverige kommer att behöva införa ransoneringar om krisen fortsätter.

”Det kommer att inträffa i Sverige, i Europa och framför allt i Asien. USA kommer att klara sig från en stor brist, eftersom landet i princip är självförsörjande på olja”, säger han.

Särskilt kritisk är tillgången på diesel, eftersom en betydande del av transportsektorn, jordbruket och industrin är beroende av detta bränsle. Kopfer menar att samhällskritiska funktioner sannolikt kommer att prioriteras, vilket innebär att privatbilismen först får ta smällen. Därefter kan även bensinransoneringar bli aktuella, vilket i högre grad skulle drabba hushållen.

Om nuvarande marknadsbrist består kommer ransoneringar sannolikt att införas redan under sommarmånaderna, bedömer Kopfer.

Energimyndigheten, som ansvarar för Sveriges energiförsörjning, har en något mindre alarmerande bild. Myndigheten bekräftar att det råder brist på flygbränsle, men hävdar att tillgången på diesel och bensin för närvarande är tryggad.

”Även dieselförsörjningen kan i vissa delar av Europa komma att störas på längre sikt om stoppet i Hormuz fortsätter, framför allt i de södra delarna av Europa. Men försörjningen av både diesel och bensin bedöms som stabil i Sverige, både på kort och lång sikt”, skrev myndigheten i sin senaste rapport förra veckan.

Till skillnad från flygfotogen finns det strategiska reservlager av diesel och bensin som enligt regelverket ska räcka i 90 dagar. Dessa har ännu inte börjat användas, men Kopfer ifrågasätter om det är klokt att tömma lagren helt.

Ett alternativ till ransoneringar vore att Sverige fortsätter köpa bränsle till extremt höga priser.

”Sverige är en liten ekonomi, och vi skulle kunna fatta ett sådant beslut – att vi betalar vad det kostar för att fortsätta konsumera det vi behöver”, säger Kopfer, men tillägger att han inte tror att landet kommer eller bör välja den vägen.

Noak Westerberg, analytiker på Energimyndigheten, framhåller att ransoneringar är en åtgärd som vidtas i sista hand. Initialt skulle det snarare handla om informationskampanjer och uppmaningar om ”frivilligt tänk” kring drivmedelsanvändning, liknande de elbesparingsåtgärder som infördes efter Rysslands invasion av Ukraina.

”Först i ett senare skede skulle det bli kraftfullare åtgärder som faktisk ransonering, med exempelvis maxnivåer på hur mycket man får tanka på en vecka. Där är vi absolut inte än, utan mera i läget att vi behöver informera om situationen”, förklarar han.

Westerberg betonar även vikten av europeisk samordning vid eventuella ransoneringar för att upprätthålla den inre marknaden och undvika att människor åker till grannländer för att tanka. EU-kommissionen väntas återkomma med riktlinjer och förslag i frågan.

Ella Kilim, avdelningschef för energiberedskap på Energimyndigheten, bedömer att Sveriges energiförsörjning är stabil cirka en månad framåt, men att läget på längre sikt är osäkert.

”Karaktären på den här krisen är svårbedömd och läget kan förändras väldigt snabbt. Därför måste vi titta på olika scenarier, men jag vill understryka att ransonering är sista utvägen om det blir en akut brist”, säger hon.

Näringsminister Ebba Busch (KD) följer utvecklingen noga och utesluter inte att Sverige kan drabbas av vad hon beskriver som ”en av de värsta energikriserna i historien”. På frågan om det kan bli aktuellt med ransonering av bensin och diesel svarar hon att det inte är aktuellt nu, men att regeringen har förberett olika verktyg som kan användas vid behov.

”Vi kommer att trycka ut olika åtgärder när vi finner att det är lämpligt, och de är inte aktuella i dagsläget”, säger Busch. Hittills har regeringen inte uppmanat hushållen att minska sitt bilåkande, men situationen följs dag för dag.