Livsmedelspriserna i svenska dagligvarubutiker fortsätter att sjunka. I juni minskade ordinariepriserna på livsmedel med 0,2 procent jämfört med föregående månad, enligt nya siffror från Matpriskollen. Det är en fortsättning på en trend som pågått under hela året och som ger konsumenterna lättnad i plånboken efter flera år av kraftiga prishöjningar.

Sedan årsskiftet har livsmedelspriserna totalt sett minskat med 6 procent, medan den årliga nedgången uppgår till cirka 5,6 procent. Den kraftiga prisminskningen förklaras till stor del av regeringens momssänkning på livsmedel som trädde i kraft den 1 april i år. Momsen på mat sänktes då från 12 till 6 procent, en åtgärd som infördes för att hjälpa hushållen i en tid av hög inflation.

Matpriskollen, som är en oberoende prisjämförelsetjänst som följer livsmedelspriserna i de stora dagligvarukedjorna, ser inga tecken på att butikerna planerar att höja priserna igen inom överskådlig tid. Tvärtom råder en fortsatt stark press på hela livsmedelskedjan att hålla tillbaka kostnadsökningar.

”Vi ser i princip inga prishöjningar mot konsument, och pressen på leverantörerna att hålla tillbaka prisökningar är fortsatt mycket stor”, säger Ulf Mazur, verkställande direktör på Matpriskollen, i ett pressmeddelande.

Utvecklingen skiljer sig dock åt mellan olika produktkategorier. De största prisfallen syns inom frukt, mejerivaror och ost. Dessa kategorier har varit särskilt utsatta för prissvängningar de senaste åren på grund av faktorer som väderförhållanden, energipriser och förändringar i produktionskostnader. Att priserna nu sjunker inom dessa områden är en direkt konsekvens av både momssänkningen och en normalisering av de produktionskostnader som tidigare drivit upp priserna.

En annan faktor som bidrar till prisstabiliteten är den intensiva konkurrensen mellan de stora dagligvarukedjorna. I Sverige domineras marknaden av aktörer som ICA, Coop, Axfood (som driver Willys och Hemköp) samt Lidl och andra lågpriskedjor. Denna konkurrens har skapat ett läge där kedjorna är mycket försiktiga med prishöjningar av rädsla för att förlora kunder till konkurrenterna.

Samtidigt visar statistiken att inte alla produktkategorier följer den nedåtgående trenden. Nötkött sticker ut som en vara där priserna fortsätter att stiga. Detta kan förklaras av flera faktorer, däribland höga foderkostnader, begränsad tillgång på svenskt nötkött och ökade produktionskostnader hos lantbrukarna. Nötköttsproduktion är generellt mer resurskrävande än andra köttslag, vilket gör den känsligare för kostnadsökningar.

Prisutvecklingen på livsmedel har varit en central fråga för svenska hushåll under de senaste åren. Efter pandemin och kriget i Ukraina sköt matpriserna i höjden, vilket kraftigt påverkade hushållens ekonomi. Inflationen på livsmedel nådde höga nivåer under 2022 och 2023, vilket ledde till politiska åtgärder som den tillfälliga momssänkningen.

Frågan är nu hur länge priserna kommer att fortsätta sjunka eller förbli stabila. Momssänkningen är för närvarande beslutad som en tillfällig åtgärd, och det råder osäkerhet kring huruvida den kommer att permanentas eller återställas. Om momsen höjs tillbaka till 12 procent skulle det kunna innebära att priserna åter ökar.

Dessutom påverkas livsmedelspriserna av globala faktorer som ligger utanför svensk kontroll. Väderförhållanden, energipriser, valutasvängningar och internationella handelskonflikter kan alla bidra till prisförändringar. Särskilt höstens skördar kommer att vara avgörande för prisutvecklingen på spannmål och andra jordbruksprodukter framöver.

För konsumenterna är den nuvarande utvecklingen dock positiv. Efter flera år av kraftigt ökade levnadskostnader ger de sjunkande matpriserna ett välkommet andrum för hushållsbudgeten. Samtidigt fortsätter dagligvarukedjorna att konkurrera hårt om kunderna, vilket sannolikt kommer att bidra till fortsatt prispress på marknaden under resten av året.