Jonas Fröberg: Volkswagens kris är inte bara tysk – den är europeisk

Volkswagen står inför den största krisen i sin historia. Enligt nya uppgifter från Reuters planerar den tyska bilindustrikolossen att avskeda 100 000 anställda och stänga fyra av sex fabriker i Tyskland. Det är nästan tre gånger fler uppsägningar än vad som aviserades i slutet av förra året, och uppgifterna har ännu inte dementerats av företaget.

Beskedet kommer bara några månader efter att företaget i december 2024 meddelade att 35 000 jobb skulle försvinna. Den gången slapp man åtminstone stänga några fabriker, något som då betraktades som ett majestätsbrott mot det så kallade samhällskontraktet. Under tre decennier har uppsägningar på Volkswagen ansetts otänkbara. Europas största industribolag vilade på en överenskommelse där ingen skulle behöva lämna sitt jobb.

När tusentals arbetare samlade sig på fabriksområdet i Wolfsburg i december var stämningen upprörd. Daniela Cavallo, ordförande för företagets fackliga råd och en av världens mest inflytelserika fackföreningsledare, ropade ut fackets röda linjer inför de strejkande massorna: inga fabriksstängningar, inga massuppsägningar, inga lönesänkningar.

Nu verkar dessa löften omöjliga att hålla. Den senaste informationen tyder på att företagsledningen förbereder drastiska åtgärder som ska beslutas den 9 juli. Om uppgifterna stämmer står Volkswagen inför den mest omfattande neddragningen i företagets moderna historia.

Krisen på Volkswagen är symptomatisk för problemen inom hela den europeiska bilindustrin. Även Tysklands två andra stora bilmärken, Mercedes-Benz och BMW, går genom turbulenta tider. Spekulationer cirkulerar om huruvida Mercedes-Benz vd Ola Källenius kan sitta kvar under hela året.

Bakom den djupa krisen ligger flera samverkande faktorer. Den viktigaste är förändringen på världsmarknaden, där Kina har tagit en ledande position inom elbilar. Kinesiska tillverkare som BYD och Xpeng erbjuder billiga, mjukvarubaserade elbilar som fungerar väl och har börjat ta stora marknadsandelar, särskilt på den europeiska marknaden där de fått statligt stöd.

För Volkswagen är utvecklingen särskilt smärtsam. På företagets största marknad, Kina, har försäljningen fallit kraftigt. Samtidigt hotar USA:s president Donald Trump med höga tullar på bilar tillverkade i Mexiko, där Volkswagen har betydande produktion. Företaget har hamnat i kläm mellan tullmurar, stagnerande försäljning och hårdnande konkurrens.

Krisen på Volkswagen och övriga tyska biltillverkare är en del av en större industriell omvälvning i Europa. Fordonsindustrin är fortfarande EU:s industriella ryggrad och ger direkt och indirekt omkring 14 miljoner arbetstillfällen. Branschen står för 7 procent av unionens BNP. Frågan är hur länge denna position kan behållas.

Tyskland, som länge varit EU:s industriella motor, har kämpat ekonomiskt. Efter negativ tillväxt både 2023 och 2024 vände utvecklingen under årets första kvartal till en försiktig tillväxt på 0,5 procent. Men jämfört med konkurrenterna är tillväxten anspråkslös. Medan EU:s BNP växte med 1,5 procent under 2025, växte Kinas med 5 procent och USA:s med 2,2 procent.

En särskilt talande siffra illustrerar kraftförskjutningen: 1 miljard euro. Det är storleken på EU:s handelsunderskott med Kina per dag, och enligt Eurostat fortsätter underskottet att växa. Detta har lett till intensiva handelsförhandlingar mellan EU och Kina. I måndags enades parterna om att fortsätta samtalen fram till oktober för att hantera handelsunderskottet och undvika en eskalerande konflikt.

EU försöker nu balansera på en svår lina. Från den 1 juli införs extra tullar på lågprisförsändelser från kinesiska företag som Shein. Unionen stramar också åt stålimporten från Kina, och tullar på kinesiska laddhybrider diskuteras. Samtidigt måste EU undvika ett fullskaligt handelskrig och överväger motvilligt att acceptera kinesisk lokal produktion i Europa.

Volkswagens hot om massiva jobbtapp och fabriksnedläggningar gör dessa överväganden akuta. Stora arbetslöshetstal får nämligen politiska konsekvenser. I Volkswagens hemdelstat Niedersachsen har det högerpopulistiska partiet AfD nästan fördubblat sitt medlemsantal och ligger i senaste mätningarna runt 20 procent, jämfört med 11 procent i delstatsvalet 2022.

Den politiska oron förstärker trycket på både företagsledning och politiker att hitta lösningar. Volkswagens bolagsmodell från en annan tid, där delstaten Niedersachsen som storägare kan blockera beslut och där halva styrelsen är facklig, gör förhandlingarna extra känsliga.

Företagets 30-åriga samhällskontrakt byggde på stabila förhållanden och en stark hemmamarknad. Men under Volkswagen har kontinentalplattorna börjat röra sig. Den snabba övergången till elbilar, den kinesiska konkurrensen och förändrade geopolitiska förhållanden har skakat om förutsättningarna.

I slutändan handlar krisen om en grundläggande fråga: Vem ska betala när Europas traditionella industrimodell går sönder? Det är samma fråga som ställdes inför de tusentals strejkande arbetarna i Wolfsburg i december 2024, men nu är den betydligt mer akut och omfattande.