Mustchefen: Ryssland manipulerar siffror om ekonomin

I onsdags samlades flera högt uppsatta företrädare från Kreml i Moskva för ett möte där president Vladimir Putin deltog. Mötet, som enligt Kremls pressmeddelande hade rubriken ”ekonomiska problem”, präglades av en ovanligt kritisk ton från presidenten.

Nya ekonomiska data visade en oroväckande trend – den ekonomiska tillväxten i Ryssland har avtagit två månader i rad. Enligt Kreml minskade BNP med 1,8 procent mellan januari och februari, en utveckling som fick Putin att uttrycka sitt missnöje.

”Jag förväntar mig att få höra detaljerade rapporter i dag om den ekonomiska situationen just nu och varför utvecklingen för de makroekonomiska indikatorerna inte lever upp till förväntningarna. Detta ligger inte bara under experters och analytikers förväntningar, utan även under regeringens egna prognoser och centralbankens”, sade Putin enligt pressmeddelandet.

Särskilt oroande för den ryska ledningen är att flera sektorer som är avgörande för krigsinsatsen visar negativa siffror. Tillverkningsindustrin, industriproduktionen och byggsektorn – alla viktiga för Rysslands militära ambitioner – har gått tillbaka.

Putins öppna kritik mot den ekonomiska situationen är anmärkningsvärd. Presidenten är vanligtvis återhållsam med negativa kommentarer om landets ekonomi. På senare tid har Kreml istället framhävt framgångar inom oljehandeln, där Ryssland har gynnats av handelsblockader i Mellanöstern.

Experter menar att den faktiska ekonomiska situationen i Ryssland kan vara betydligt värre än vad officiella siffror antyder. Thomas Nilsson, chef för Sveriges militära underrättelse- och säkerhetstjänst (Must), hävdar i en intervju med Financial Times att Kreml medvetet manipulerar ekonomisk data för att ge sken av att ekonomin klarat sig väl trots internationella sanktioner och krigsföring.

”Om du har skapat ett system som Putin har, då kanske han inte vet hur dålig den ekonomiska situationen faktiskt är. Men även med den falska information som han får kan du i slutändan inte fly från allt det här”, säger Nilsson till tidningen.

Enligt både svensk och tysk underrättelsetjänst underskattar Kreml sitt totala budgetunderskott med närmare 30 miljarder dollar, vilket motsvarar ungefär 276 miljarder kronor. Dessutom finns tecken som tyder på en förestående bankkris i landet.

Den ryska centralbanken anklagas för att förminska inflationstakten, vilket ytterligare försvårar en korrekt bedömning av landets ekonomiska läge. Detta systematiska förskönande av statistik kan leda till felaktiga beslutsunderlag för den ryska ledningen.

De ekonomiska svårigheterna har nu även nått försvarsindustrin, som tidigare varit en drivkraft för tillväxt i Ryssland. Enligt Must-chefen går stora delar av den militärindustriella sektorn med förlust, med undantag för drönarindustrin där resurser fortfarande investeras. Sektorn präglas också av omfattande korruption och förskingring.

Thomas Nilsson beskriver finansieringen av kriget i Ukraina som ett ”systematiskt problem” för Ryssland. ”Det är inte en hållbar tillväxtmodell att producera materiel för kriget som sedan förstörs på slagfältet”, förklarar han för Financial Times.

Trots de ekonomiska utmaningarna har Ryssland inte justerat sina ambitioner i Ukraina eller sin syn på NATO och EU. Däremot kommer de ekonomiska begränsningarna sannolikt att påverka landets förmåga att nå sina militära mål i konflikten.

”Det kommer att påverka hur stora och hur avancerade deras militära förmågor är”, säger Nilsson till Financial Times.

Den allt mer ansträngda ekonomiska situationen utgör en växande utmaning för Putin, som står inför svåra avvägningar mellan fortsatta krigsinsatser och en allt mer pressad inhemsk ekonomi. Samtidigt riskerar den systematiska manipuleringen av ekonomisk data att försvåra möjligheterna för den ryska ledningen att fatta välgrundade beslut om landets ekonomiska kurs framöver.