Ungefär 40 procent av nybilsförsäljningen i Sverige utgörs idag av rena elbilar. Enligt prognoser från Power Circle, en intresseorganisation för elektrifiering i Sverige, kommer denna siffra att passera 50-procentsstrecket redan nästa år. År 2034 förväntas andelen ha stigit till nästan 98 procent, enligt organisationens huvudscenario.

Daniel Lindekrans Henriksson, analytiker som sammanställt rapporten, menar att det inte längre handlar om huruvida omställningen till elbilar kommer att ske, utan snarare när den blir fullständig. Utvecklingen pekar mot en tydlig trend där elektriska fordon kommer att dominera den svenska bilmarknaden inom en nära framtid.

Studier visar att ekonomiska faktorer väger tungt i konsumenternas vägval. Hela 75 procent av elbilsköparna uppger att de styrs av rena ekonomiska skäl, framför allt inköpspriset och bränslepriset. Intressant nog har priset vid den fossila pumpen en betydligt större påverkan på köpbeslutet än elpriset. Resterande 25 procent av köpbesluten baseras på andra värderingar, såsom miljöhänsyn eller sociala faktorer som att grannar eller bekanta har skaffat elektriska fordon.

Frågan är varför omställningen till elbilar är så viktig för Sverige. Lindekrans Henriksson framhåller att det främsta skälet är att minska landets exponering mot den volatila oljemarknaden. Han nämner även miljöskäl, men konstaterar att miljörörelsen har fått en mer säkerhetspolitisk prägel – ”lite militärgrön nu i stället för skogsgrön”, som han uttrycker det.

Trots den positiva utvecklingen ligger Sverige faktiskt sist bland de nordiska länderna när det gäller elbilsförsäljning. Lindekrans Henriksson pekar på politiska beslut under den senaste mandatperioden som förklaring till efterslängen. Elbilsbonusen togs bort, även om den delvis återinförts senare. Samtidigt sänktes reduktionsplikten och drivmedelsskatterna, vilket gjorde det ekonomiskt mindre fördelaktigt att välja en elbil framför en fossildriven bil.

Analysen visar dock att det politiska utrymmet för att fortsätta motverka elbilsutvecklingen nu är begränsat. Lindekrans Henriksson resonerar att det inte går att försämra relationen mellan fossil- och eldrift ytterligare ur ekonomisk synpunkt. Bränslepriserna kan inte fortsätta sänkas i samma utsträckning, även om geopolitiska händelser som eventuella förändringar kring Hormuzsundet kan påverka oljepriserna.

Nu vänder kurvan kraftigt uppåt för elbilsförsäljningen. De politiska verktygen för att trycka ner elbilsefterfrågan är i princip uttömda, enligt analytikern. Samtidigt har bilmarknaden genomgått en märkbar förändring med mängder av nya elbilsmodeller som lanserats under de senaste åren. Ett tydligt tecken på förändringen är att elbilen nyligen passerade den bensindrivna bilen som den mest handlade fordonstypen på begagnatmarknaden.

Den försenade omställningen har dock kommit till ett pris. Enligt beräkningar har de senaste årens avmattning i övergången till elbilar kostat Sverige 160 miljarder kronor i importkostnader för fossila bränslen. Denna siffra baseras på att fler fossildrivna bilar sålts än vad som annars varit fallet, kombinerat med det faktum att en bil i genomsnitt rullar i 18 år.

Tidsaspekten är också värd att notera. Även om nybilsförsäljningen av elbilar nu accelererar kraftigt kommer det att ta lång tid innan hela den svenska fordonsflottan är elektrifierad. Prognoserna visar att det kommer att dröja 8-9 år från nu innan hälften av hela den svenska bilparken drivs av elektricitet. Detta beror på att befintliga fordon byts ut gradvis och att livslängden för en personbil är betydande.

Utvecklingen mot en elektrifierad fordonsflotta påverkas således av både ekonomiska incitament, politiska beslut och marknadens utbud av fordon. Med den nuvarande utvecklingskurvan och de begränsade möjligheterna att politiskt motverka trenden verkar en omfattande elektrifiering av Sveriges bilpark vara oundviklig, även om den fullständiga omställningen kommer att ta tid.