Antalet klagomål som rör köp av begagnade bilar har ökat dramatiskt hos Allmänna Reklamationsnämnden, ARN. Under 2024 ökade antalet anmälningar med hela 45 procent jämfört med året innan, och trenden fortsätter uppåt även under innevarande år. Siffror från första halvåret 2025 visar att ökningen inte saktar in – snarare tvärtom.

ARN är den myndighet som opartiskt prövar tvister mellan företag och konsumenter. När en köpare och en bilförsäljare inte kan komma överens om huruvida ett fel fanns redan vid köptillfället kan konsumenten vända sig till ARN för att få en bedömning. Denna typ av tvister har blivit allt vanligare i Sverige.

Under 2023 kom det in knappt 3 000 anmälningar som rörde begagnade bilar till ARN. Förra året hade siffran stigit till 4 246, enligt nämndens statistik. Ökningstakten visar inga tecken på att mattas av. Fram till mitten av maj i år hade ARN redan tagit emot 1 924 anmälningar, att jämföra med 1 131 under samma period förra året.

Klagomålen som kommer in till ARN varierar kraftigt i karaktär. Det kan handla om alltifrån spruckna innerskärmar och problem med kamkedjor till felaktiga informationssystem och trasiga blinkerspaker. Motorfel är också ett återkommande problem som konsumenter tar upp med bilhandlarna.

Marcus Isgren, chef för ARN, ser flera förklaringar till den kraftiga ökningen. En viktig faktor är den rådande lågkonjunkturen. När konsumenters ekonomi pressas blir många mer benägna att driva en tvist hela vägen till ett beslut, konstaterar han. Samtidigt har bilbranschen genomgått tuffa ekonomiska tider, vilket kan göra det svårare för säljare att vara generösa när de får klagomål.

En avgörande förändring kom 2022 när konsumentköplagen ändrades. Den nya lagen gav köpare ett betydligt starkare skydd under 24 månader, en förlängning från tidigare 6 månader. Under denna period är det säljaren som har bevisbördan för att felet inte fanns när köpet genomfördes. Detta har kraftigt förändrat förutsättningarna i tvister om begagnade bilar.

Isgren noterar att konsumenter har blivit bättre på att samla in och skicka in dokumentation som stöd för sina klagomål. Det kan handla om filmer, kvitton och fakturor som visar att problem faktiskt existerar. Relevant bevisning ger konsumenter större möjligheter att vinna sina tvister mot bilhandlarna.

Även Konsumentverkets rådgivningstjänst ser samma trend. Förra året noterade myndigheten 7 801 ärenden som rörde begagnade bilar, en ökning från 5 350 under 2023. Tim Andersson, vägledare på Konsumentverket, bekräftar att detta är en av de största frågeställningarna som kommer in. Ofta handlar det om att bilar inte stämmer överens med den information som köparen fått, eller att de fungerar dåligt.

Bilistorganisationen M Sverige är väl medvetna om problematiken. Carl-Erik Stjernvall, teknisk expert på organisationen, beskriver det som ett ständigt återkommande problem när konsumenter köper begagnade bilar av handlare. Han pekar på två huvudförklaringar till trenden.

Den första är att priserna på bilar har ökat kraftigt, vilket lockat många nya aktörer in i branschen. Många har startat bilhandel i hopp om att tjäna pengar, men det finns inga direkta krav för att bli bilhandlare. Samtidigt är regelverket omfattande, med konsumentköplagen, olika villkor och krav på goda seder.

Den andra huvudförklaringen är just den nya konsumentköplagen från 2022. Konsumenten behöver numera bara visa att det finns ett fel, medan bilhandlaren i princip måste bevisa att problemet uppkommit efter köpet. Detta har förskjutit maktbalansen mellan köpare och säljare.

David Norrbohm, jurist och vice vd på branschorganisationen Motorbranschens Riksförbund, MRF, lyfter fram att kunder har blivit mer pålästa och medvetna om sina rättigheter. Det starkare konsumentskyddet spelar också en viktig roll. Han påpekar att bilbranschen, till skillnad från många andra branscher, säljer begagnade varor som ofta är 10–15 år gamla. Normalt slitage omfattas inte av konsumentköplagen, vilket kan skapa gråzoner.

En annan faktor som MRF pekar på är att färre privatpersoner säljer sina bilar själva. Istället går fler till handlare, vilket ökat antalet bilföretag på marknaden. Norrbohm betonar att MRF ställer krav på sina medlemsföretag, bland annat att de ska följa ARN:s utslag, men organisationen representerar inte alla bilhandlare i Sverige.

För konsumenter som hamnar i tvist med en bilhandlare är första steget alltid att klaga hos försäljaren. Om försäljaren inte vill åtgärda felen eller hävdar att de uppstått efter försäljningen kan konsumenten anmäla till ARN. Avgiften för en anmälan är 150 kronor, och det går att göra via e-tjänst eller pappersblankett.

Förra året fick den klagande rätt i 39 procent av fallen där ARN prövade tvisten. I 76 procent av de fall där kunden fick rätt följde företagen ARN:s rekommendation. Även om rekommendationerna inte är juridiskt bindande följer de flesta seriösa aktörer dem.