Riksbankschef Thedéen: ”Vi är bättre rustade för inflation än 2022”

Konflikten i Mellanöstern fortsätter att eskalera och i dess spår stiger energipriserna, vilket utgör ett växande hot mot den globala ekonomin. I detta osäkra läge har Riksbanken, under ledning av Erik Thedéen, nyligen beslutat att hålla styrräntan oförändrad på 1,75 procent.

”Det finns en risk att vi ekonomer bara pratar om oljepriser upp och ned. Men jag tror att man nog måste bredda det här,” säger Thedéen i en intervju.

Trots att dagens situation påminner om krigsutbrottet i Ukraina och inflationschocken 2022, finns flera betydande skillnader. 2022 var världsekonomin på väg ur pandemin, präglad av uppdämd konsumtion och produktionsstörningar efter nedstängningar, särskilt i Kina.

Den svenska ekonomin befinner sig nu i ett mer balanserat läge inför årets dramatiska händelser.

”Vi har en låg inflation, vi har lediga resurser i ekonomin och vi hade en stark krona som hjälpte förra året. Det här är ett bra utgångsläge,” förklarar Thedéen.

På frågan om förutsättningarna att hantera stigande inflation är bättre eller sämre idag jämfört med 2022, är Riksbankschefen tydlig:

”Jag tycker att de är bättre. Vi och andra centralbanker har lärt oss vad vi kunde ha gjort bättre 2022. Vi är mer på tårna vad gäller utbudsstörningar. Det är mycket, mycket mer komplext än vad jag tror att den samlade centralbanksvärlden kanske trodde när man gick in i 2022.”

”Vi analyserar prissättningsbeteendet på ett mycket bättre sätt idag. Vi litar också mer på kontakter med företag, det var en av lärdomarna,” tillägger han.

Riksbankens huvudscenario är att svensk tillväxt nu tappar några tiondelars procent och att inflationen stiger marginellt, vilket i nuläget inte anses tillräckligt för att motivera en ränteförändring.

Det verkliga hotet kommer dock från möjligheten att kriget i Mellanöstern eskalerar ytterligare och leder till bredare prisuppgångar i samhället. I ett sådant scenario kommer Riksbanken att agera, försäkrar Thedéen. Om nödvändigt kan räntan höjas redan till sommaren.

”Det vi pratar om i det scenariot är att vi får hög inflation, kanske 3–4 procent. Och att det finns tecken på att den inflationen fortplantar sig, sätter sig i förväntningar och i företagens prisplaner.”

Tre veckor efter Israels och USA:s attack mot Iran har förhoppningarna om ett kort och odramatiskt förlopp inte besannats. Konflikten visar inga tecken på att avta.

”Det här är något helt annorlunda än att plocka bort en president i Venezuela. Jag tror att det är en naiv inställning att den här typen av omfattande krig bara löser upp sig och så går man tillbaka till normalitet,” säger Thedéen.

Han har tidigare uppmärksammat USA:s utrikespolitik som en osäkerhetsfaktor i världsekonomin.

”Vi har spänningar mellan USA och Kina, mellan USA och Europa, mellan Europa och Ryssland. Det kommer rimligtvis att vara negativt allmänt för ekonomisk aktivitet.”

Åren före pandemin kännetecknades av låg, stabil inflation och låga räntor. Den nya verkligheten tycks bli betydligt mer turbulent, enligt Riksbankschefen.

”Kanske är klimatförändringarna en sådan faktor som gör att vi kommer att få mer av utbudsstörningar framöver. Och kanske är det så att vi går in i en värld som är mer geopolitiskt känslig,” säger han.

Trots dessa utmaningar vill Thedéen förmedla en nyanserad bild: ”Men det är nog inte speciellt fruktbart att bli överdrivet orolig i den här situationen. Vi har ett ganska bra utgångsläge. Det här är än så länge en oljeprisuppgång. Det är inte ett världskrig.”

Riksbankens beslut att behålla räntenivån oförändrad reflekterar denna avvägning mellan beredskap för ekonomiska störningar och en tro på att läget ännu är hanterbart, förutsatt att konflikten inte förvärras dramatiskt.