Forskargruppen vid Kungliga Tekniska Högskolan, KTH, har inlett ett ambitiöst projekt för att undersöka hur humanoida robotar kan bli en naturlig del av samhället och fungera tillsammans med människor i vardagen. Målet är att utveckla robotassistenter som kan avlasta inom vård, hemtjänst och personlig assistans, särskilt för personer som behöver extra stöd i sin vardag.

Projektet, som går under namnet Saint (Situated Agentic Interaction), kommer att fokusera på hur humanoida robotar kan hjälpa äldre med rörelsesvårigheter, personer med kognitiva nedsättningar och personer med autism. Danica Kragic Jensfelt, professor i robotik på KTH och en av forskarna bakom initiativet, förklarar att ambitionen är att utforska hur maskiner kan komplettera där människans förmågor inte räcker till, eller där samhällets resurser är begränsade.

En central del av forskningen handlar om att använda robotar inte bara för att utföra praktiska uppgifter, utan också för att samla information om människor med olika funktionsnedsättningar. Danica Kragic Jensfelt menar att det finns för lite kunskap om personer med variationsdiagnoser, och att robotar som kan observera beteenden dygnet runt skulle kunna bidra med värdefull data som dagens vård saknar resurser att samla in.

Den senaste tidens teknologiska genombrott har gjort projektet möjligt. Robotar har blivit betydligt skickligare på att navigera och arbeta i miljöer där människor bor och lever. Samtidigt har utvecklingen inom generativ AI, tillsammans med avancerade språk- och synmodeller, gjort det möjligt för robotar att förstå tal, tolka situationer och resonera kring det som händer omkring dem.

I forskargruppens laboratorium på KTH finns för närvarande tre humanoida robotar, och ytterligare två ska tillkomma. En av dem kommer från kinesiska företaget Unitree och är 1,1 meter lång och väger 70 kilo. Roboten är påfallande människolik i sin utformning och representerar den senaste generationen av humanoider.

Forskarna kommer att testa både benförsedda robotar som rör sig som människor och robotar på hjul som är mer stabila. Valet av olika typer beror på att olika miljöer ställer olika krav. I miljöer där människor vanligtvis rör sig med ben behövs robotar som kan göra detsamma, medan mer stabila lösningar på hjul kan vara lämpligare i andra situationer.

Inspirationen att bygga robotar efter människokroppens utformning är inte ny. Danica Kragic Jensfelt påpekar att Leonardo da Vinci redan för 500 år sedan ritade och försökte konstruera maskiner inspirerade av den biologiska kroppen. Men dagens teknologi har gjort det mycket enklare att förverkliga dessa visioner.

Modern robotteknik bygger på lätta och funktionella material som gör att robotarna inte blir för tunga. Små motorer kan integreras i kroppen för att kontrollera många olika rörelser, och avancerade sensorer gör att robotar kan uppfatta sin omgivning på sätt som liknar människans sinnen, men också går långt bortom dem.

Robotar kan mäta avstånd med precision som människan inte klarar av, de är ofta starkare och kan arbeta i miljöer som är farliga för människor. Dessutom blir de inte trötta, kalla, irriterade eller rädda. Detta innebär att maskiner i princip kan konstrueras för att vara mer kapabla än människan inom vissa områden, förklarar Danica Kragic Jensfelt.

Hon betonar dock att målet med det aktuella projektet inte är att utveckla robotar som gör allt och lite till. Särskilt när det gäller personer med variationsdiagnoser vill forskarna att roboten ska fungera som ett komplement som förhöjer människans förmåga, inte ersätter den. En robot som utmanar och inte utför alla uppgifter åt människan kan bidra till att bevara och utveckla personens egen förmåga.

Tack vare de sensorer som robotarna är utrustade med kan de tolka vad människor vill ha gjort och lära sig från mänskligt beteende. De kan anpassa sig till vad olika individer gillar och ogillar, och hur olika personer utför olika uppgifter.

En viktig del av forskningen handlar om att undersöka samhällets förhållningssätt till den nya robottekniken. Forskarna vill ta reda på om tekniken är redo för människan och om människan är redo för tekniken. Om svaret är ja, återstår frågan om hur redo vi egentligen är och hur tekniken kan anpassas bättre till människans behov och förväntningar.

Humanoida robotar har utvecklats snabbt de senaste åren, särskilt i Kina där minst ett hundratal företag arbetar med att utveckla och tillverka sådana maskiner. I dag kan man köpa en humanoid direkt över disk i kinesiska elektronikaffärer. Samtidigt är det fortfarande långt till en massmarknadsprodukt. Förra året såldes uppskattningsvis 15 000 humanoider globalt.

Förväntningarna på framtiden är dock omfattande. Investmentbanken Morgan Stanley räknar med att det år 2050 kan finnas 1 miljard humanoida robotar i världen, vilket skulle innebära en robot av plåt på tio människor av kött och blod. Humanoiderna börjar också göra intåg på verkstadsgolv, bland annat hos den tyska biltillverkaren BMW.

Forskningsprojektet Saint, som löper över fem år, finansieras av stiftelsen Promobilia. Förutom Danica Kragic Jensfelt leds projektet av Joakim Gustafsson, professor i talteknologi, och Noémie Jaquier, biträdende professor i robotlärande och styrning, alla verksamma vid KTH.

Danica Kragic Jensfelt ser stora möjligheter i den framtida användningen av robotar inom vården. Hon påpekar att en robot som kan observera en människas beteenden dygnet runt, sju dagar i veckan, skulle kunna bidra till att ställa diagnoser med mycket högre noggrannhet. Detta är något som dagens vård helt enkelt inte har resurser att genomföra, vilket gör att robotteknik inte bara kan avlasta personalen utan också förbättra kvaliteten på vården.