Så kan Tiktok och AI påverka valet

Med mindre än ett halvår kvar till riksdagsvalet förändras den digitala politiska arenan drastiskt. Nya plattformar utmanar de etablerade kanalerna när politiker söker väljarnas uppmärksamhet på sociala medier. Detta framgår av en ny rapport från Internetstiftelsen som kartlägger svenskarnas digitala medievanor inför valet.

Tiktok har på kort tid blivit en avgörande plattform för att nå förstagångsväljare. Andelen unga väljare som följer politik på videoplattformen har mer än fördubblats sedan förra valet – från 23 till 48 procent. Samtidigt sjunker Facebooks inflytande markant, där den totala andelen som konsumerar politiskt innehåll har minskat från 43 till 29 procent.

”Vi ser hur många politiker försöker nå fram till unga på Tiktok genom att skapa en personlig och emotionell koppling till dem. Men Tiktok ger inte samma möjlighet till fördjupning,” säger Jannike Tillå, chef för kommunikation och samhällsnytta på Internetstiftelsen.

Även poddar har blivit en allt viktigare politisk informationskanal. Andelen lyssnare av politiskt innehåll har ökat från 17 till 20 procent totalt. Särskilt markant är ökningen bland 00-talister (från 22 till 30 procent) och förstagångsväljare (från 17 till 31 procent).

Rapporten visar också att det politiska samtalsklimatet på nätet fortsätter att vara problematiskt. Drygt var femte person uppger att de avstått från att uttrycka sina politiska åsikter online på grund av tonen i debatterna. Bland förstagångsväljare har en fjärdedel helt undvikit politiskt engagemang av samma anledning.

”Det är oroväckande när unga människor avstår från demokratiskt deltagande på grund av samtalsklimatet. Detta är ett samhällsproblem som behöver adresseras,” säger Tillå.

En ny och växande utmaning är användningen av artificiell intelligens i den politiska debatten. Närmare 90 procent av de tillfrågade tror att AI kommer att missbrukas för att påverka valresultatet. Fyra av tio säger sig ha svårt att avgöra vad som är AI-genererat material, men enligt Internetstiftelsen är siffran sannolikt högre.

”Vi vet sedan tidigare att många ansett sig kunna avgöra vad som är falskt men sedan gått på desinformation. Det är inte alltid man är medveten om att man sett påverkansmaterial,” förklarar Tillå.

Svenskarna efterfrågar tydligare reglering kring AI i politiken. Drygt 80 procent anser att AI-genererade inlägg med politiskt eller samhällsinformativt innehåll bör märkas tydligt. Mer än hälften vill se regler för hur partier och politiker får använda AI-teknologi i sin kommunikation.

Tillå påpekar att det redan finns vissa regler som kräver märkning av AI-manipulerade bilder och videor, men att implementeringen haltar: ”Där har vi ett glapp som behöver kommas ikapp.”

Sedan hösten 2023 är det inte längre tillåtet med betald politisk annonsering på de stora sociala medieplattformarna. Trots detta fortsätter sociala medier att spela en central roll i den politiska kommunikationen. Var fjärde svensk följer politiker, influerare eller politiska experter på sociala medier.

En annan populär informationskälla är valkompasser, som cirka hälften av de tillfrågade anger som viktiga inför röstbeslutet. Här flaggar Internetstiftelsen för risker: ”Vi har sett exempel på valkompasser som inte berättar vem avsändaren är. Man behöver förstå hur de är uppbyggda och vilken information de egentligen bygger på om man använder dem för att ta beslut om hur man ska rösta,” varnar Tillå.

Undersökningen visar samtidigt att traditionella medier fortfarande dominerar som informationskällor. Över 90 procent av svenskarna tar del av politisk information genom tv, radio eller nyhetstidningar. Hälften tror att partiledardebatter i tv och valkompasser kommer att vara avgörande för deras val 2026.

Internetstiftelsens rapport bygger på en undersökning genomförd av Novus och ger en unik inblick i hur den digitala valrörelsen utvecklas i Sverige. Med AI-teknikens framväxt, nya plattformars genomslag och ett hårt samtalsklimat står både väljare och politiker inför nya utmaningar i den digitala demokratiska processen.