Sju av tio använder AI på jobbet – ofta i smyg

Medan ledningsgrupper och HR-avdelningar fortfarande diskuterar AI-policyer, utredningar och utbildningsinsatser har många medarbetare redan fattat egna beslut. Sju av tio använder generativ AI i det dagliga arbetet – även på arbetsplatser där tekniken formellt är förbjuden eller hårt begränsad. Det visar Företagsuniversitetets rapport Talangstrategi 2026, som bygger på en rad internationella forskningsprojekt och studier. I en av studierna, med 30 000 arbetstagare i 23 länder, uppger 70 procent att de använder AI i jobbet.

Forskningen pekar på en snabbt växande skugg-AI: en digital parallellvärld där anställda i hemlighet automatiserar arbetsuppgifter för att spara tid och minska stressen. Daniel Kjellsson leder Företagsuniversitetets center för framtidskompetens och är redaktör för rapporten. Han ser flera förklaringar till att användningen ofta sker i det tysta.

– I början handlade det mycket om en känsla av fusk, att man inte gjorde jobbet på riktigt om någon annan hjälpte en så effektivt. I dag är det oftare legala och juridiska skäl som begränsar användningen. Men det är lockande att göra det ändå. Det är så lätt och så effektivt, säger han.

Rapporten blottlägger ett växande glapp mellan ledning och medarbetare. En Gallup-undersökning bland 102 HR-direktörer visar att 99 procent anser att AI är viktigt för organisationens strategi och att de stödjer användningen. Men bara hälften känner sig trygga med att cheferna kan vägleda medarbetarna. Bland de anställda är förtroendet ännu lägre: endast 36 procent tror att cheferna förstår och stöttar deras AI-användning.

– AI beslutas i ledningen, landar i knät på mellancheferna och blir ett individuellt experiment för medarbetarna, säger Daniel Kjellsson.

Han menar att många företag köper in ny teknik och lägger den ovanpå gamla arbetssätt, utan strategi och utan tydlig kommunikation. Det skapar osäkerhet långt ner i organisationen. Utvecklingen sätter samtidigt press på chefer att gå från principdiskussioner till konkret vägledning i det dagliga arbetet.

Skillnaderna mellan företag är stora. Enligt uppgifter från Statistiska centralbyrån och Almega använder 72 procent av de stora företagen AI, men bara 31 procent av småföretagen. Samtidigt ökar efterfrågan på AI-kompetens utanför it-sektorn: 51 procent av jobbannonser med AI-krav gäller roller som inte är tekniska.

Men utvecklingen har också en baksida. Forskare varnar för så kallad kognitiv avlastning – att människor överlåter alltmer av tänkandet till maskinen. Ju mer delegering, desto större risk att kritiskt tänkande och egen problemlösningsförmåga försvagas. Det kan leda till en passiv kopiera-och-klistra-spiral, där fel och brister i AI:s svar inte upptäcks.

Särskilt utsatta är yngre medarbetare. De använder AI mest, men har svårare att identifiera fel och tenderar att överlåta viktiga beslut till verktygen. Personer med högre utbildning och längre erfarenhet är mer strategiska – de använder AI som bollplank eller assistent men granskar kritiskt.

Den snabba teknikutvecklingen skapar också oro. Rapporten visar att 81 procent av de anställda känner någon form av AI-oro, kopplad till snabb förändring eller rädsla för att förlora jobbet. Enligt Arbetsgivarorganisationen Almega kan sju procent av jobben ersättas helt av AI, medan 63 procent förändras eller kompletteras. I en kartläggning från EU-kommissionen uppger 41 procent av AI-användarna i EU att de oroar sig för att tekniken ska göra deras jobb överflödiga. Trots det är få som tar upp oron med sin chef.

Daniel Kjellsson efterlyser ett tydligare ledarskap.

– Många bolag är otydliga med vad de vill åstadkomma med AI, och det skapar osäkerhet. Trygghet byggs av tydlig information om vad tekniken ska användas till och hur den kan skapa bättre jobb, bättre arbetssätt och en starkare verksamhet, säger han.

För svenska företag handlar frågan inte längre om att införa AI. Den handlar om hur man ska hantera den AI som redan finns på kontoren – öppet, strategiskt och med medarbetarnas förtroende.