35 år gammalt rättsfall om inbrott i centrum i Landerholm-rättegången

Hovrätten valde av praktiska skäl att förlägga förhandlingarna i målet mot den tidigare nationella säkerhetsrådgivaren Henrik Landerholm till Stockholms tingsrätt. Förhandlingarna ägde rum i sal 37, en säkerhetssal avsedd för känsliga mål. I samma sal hölls för några år sedan rättegången mot de två bröder som dömdes för grovt spioneri för Rysslands räkning.

Stora delar av förhandlingarna hölls bakom stängda dörrar. Skälet är bland annat försvarssekretess: för att hovrätten ska kunna avgöra målet måste den få ta del av vad de kvarglömda handlingarna faktiskt innehöll. Inför de stängda delarna gick rättens ordförande igenom särskilda säkerhetsregler. Elektronisk utrustning fick inte tas med in i salen – inte mobiltelefoner, smarta klockor eller ens elektroniska bilnycklar.

Bakgrunden är de handlingar som Landerholm glömde kvar på Gällöfsta kursgård utanför Stockholm i mars 2023. Kursgården, belägen i Upplands Väsby kommun, används ofta för myndigheters konferenser och utbildningar. Handlingarna låg i ett olåst värdeskåp på hotellrummet och upptäcktes av en städerska efter att Landerholm hade rest därifrån. Händelsen fick snabbt politiska konsekvenser. Landerholm, som var nationell säkerhetsrådgivare med ansvar för att samordna Sveriges säkerhetsarbete, avgick kort därefter. Även säkerhetspolischefen Charlotte von Essen lämnade sin post i anslutning till affären.

Landerholm hade före sin tid som säkerhetsrådgivare en lång karriär inom försvar och säkerhetspolitik, vilket gjorde händelsen extra allvarlig. Få personer i Sverige har haft ett sådant ansvar för hanteringen av rikets hemligaste information. Att just han kunde lämna hemliga handlingar utan uppsikt på ett hotellrum väckte frågor om säkerhetskulturen på de högsta politiska nivåerna.

Förra året friades Landerholm av Attunda tingsrätt. Domstolen konstaterade att handlingarna innehöll hemliga uppgifter och att dessa hade röjts. Tingsrätten ansåg också att Landerholm hade varit oaktsam – men inte grovt oaktsam. Det är just kravet på grov oaktsamhet som är den centrala frågan, eftersom det är först då som vårdslöshet med hemlig uppgift kan leda till straffansvar.

När rättegången gick in på sin tredje och sista dag, på måndagen, hamnade ett annat mål om hemliga uppgifter i centrum – ett 35 år gammalt avgörande från Högsta domstolen. Fallet gällde två säkerhetsansvariga på ett företag som förvarade hemliga försvarshandlingar i ett säkerhetsskåp. Reservnycklarna till skåpet hade däremot förvarats betydligt sämre, i ett träskåp. Vid ett inbrott bröt sig en gärningsman in i träskåpet, tog reservnyckeln och öppnade säkerhetsskåpet. Därifrån stals vapen. Det gick dock inte att visa att inbrottstjuven hade läst de hemliga handlingarna.

Frågan för Högsta domstolen blev därför om de hemliga uppgifterna ändå hade röjts. HD ansåg att det inte räcker att en obehörig bara haft möjlighet att ta del av uppgifterna. Avgörande är främst om uppgiften har blivit tillgänglig under sådana omständigheter att man måste räkna med att den obehörige kommer att ta del av den. De två säkerhetsansvariga friades.

Både åklagaren och försvaret hänvisar nu till det 35 år gamla avgörandet – men gör helt olika tolkningar av vad det innebär för Landerholms fall. Försvarsadvokaten Johan Eriksson framhöll att ingen har tagit del av, kopierat eller på annat sätt befattat sig med uppgifterna. Åklagare Mats Ljungqvist menade att Landerholms åsidosättande av gällande föreskrifter är tillräckligt för att uppgifterna ska anses vara röjda.

Målet har väckt stor uppmärksamhet inte bara för att det rör en av Sveriges då mest centrala säkerhetspolitiska befattningshavare, utan också för att det belyser hanteringen av hemlig information i en tid av skärpta säkerhetshot. Säkerhetspolisen har under flera år varnat för att utländska underrättelseaktörer aktivt söker komma åt svenska hemligheter. Händelsen har setts som en allvarlig påminnelse om vikten av väl fungerande rutiner. Rättsfrågan har dessutom direkt betydelse för hur myndigheter och företag som hanterar hemlig information ska agera för att undvika straffrättsligt ansvar.

Domen från hovrätten väntas den 19 oktober klockan 11. Oavsett utgång kommer den att bli vägledande för hur svenska domstolar ser på gränsen mellan oaktsamhet och grov oaktsamhet när det gäller hantering av hemliga uppgifter.