Svårigheter med 1177: ”Jag kan inte fullgöra min plikt mot mamma”

Anhöriga som hjälper äldre med digitala vårdtjänster fortsätter att möta stängda dörrar. Efter att Dagens Nyheter har uppmärksammat problemen med Bank-ID för äldre har flera läsare pekat på samma sak: även 1177, den nationella ingången till vårdens e-tjänster, är i praktiken oåtkomlig för den som ska hjälpa en närstående.

En av dem är Mattias Ejbe, god man för sin mamma Gunilla, som lever med en demenssjukdom. Han har inte kunnat komma in på 1177 för att läsa hennes journaler. Vid en första kontakt med vårdtjänsten förklarade han att han hade sjukintyg som visade att mamman varken kunde använda Bank-ID eller var nåbar efter en stroke. Behovet var konkret: han behövde tillgång till de senaste tio årens vårdanteckningar, bland annat för ett försäkringsärende.

Svaret han fick var att höra av sig till varje vårdgivare separat. Men hur han skulle veta vilka vårdgivare som var aktuella fick han ingen vägledning om.

– Inte ens nu när jag är god man kan jag komma åt detta. Och då är jag ändå ålagd att sörja för hennes väl och ve, säger Mattias Ejbe.

Han efterlyser en funktion som liknar den som används när man hämtar ut paket: att man tar med sig den andra personens legitimation och samtidigt visar upp sin egen.

– Jag kan inte fullgöra min plikt som god man för min mamma. Det handlar egentligen bara om att jag ska kunna få tillgång till hennes 1177 via mitt Bank-ID, säger han.

Bakgrunden är dels den snabba digitaliseringen av svensk sjukvård, dels att Bank-ID har blivit en nyckel till offentliga tjänster. För den som har en demenssjukdom, en stroke eller en funktionsnedsättning kan den nyckeln vara omöjlig att hantera. 1177 ägs och finansieras av Sveriges 21 regioner och är i dag navet för allt från journalläsning till tidsbokning och kontakt med vården. Den som inte kommer in i systemet hamnar i praktiken utanför.

Inom Pensionärernas riksorganisation, PRO, känner man väl igen situationen. Förbundsordförande Åsa Lindestam säger att organisationen får reaktioner från både pensionärer och anhöriga.

– Dels kräver det att man måste ha någon digital plattform som mobil, iPad eller dator. Och sen om det slår till med demens blir det svårt att komma ihåg saker och ting, säger hon.

– Då blir det jättekrångligt och det har man inte tänkt på. Det är inte anpassat till vår verklighet som det borde vara.

Även föräldrar till barn med funktionsnedsättning drabbas. När barnet fyller 13 försvinner föräldrarnas möjlighet att logga in på barnets vägnar i 1177. Då måste barnet själv kunna logga in, vilket inte alltid är möjligt.

På 1177 håller man med om att problemet är angeläget, men pekar på lagen. Sofie Zetterström, affärsområdeschef på 1177, säger att vårdtjänsten tidigare hade en funktion för anhörigas inloggning, men att dåvarande Datainspektionen krävde att den stängdes ned. 1177 drev frågan rättsligt men förlorade i högsta instans.

– Vi tycker det är otroligt angeläget att anhöriga kan få hjälpa en annan vuxen person med att läsa journaler, boka tider och kommunicera med vården digitalt. Men det finns inte lagstöd för det i dag, säger Sofie Zetterström.

Vårdtjänsten har flera gånger tagit upp frågan om en lagändring med Socialdepartementet, hittills utan resultat. Enligt Zetterström pågår dock ett arbete med att anpassa lagstiftningen till en EU-förordning, vilket skulle kunna öppna för en lösning. Tekniken förbereds parallellt.

– Vi håller på att förbereda tekniken för att det ska gå att slå på den dag lagen tillåter det, säger hon.

För Mattias Ejbe är situationen svår att acceptera. Han konstaterar att lagar i praktiken går emot varandra.

– Som god man ska jag sörja för min mammas väl och ve, och i det ingår att ha koll på journalanteckningar. Detta omöjliggörs av en annan lag. Jag förstår inte vad som kan hindra detta när andra myndigheter som Skatteverket kan hantera det smidigt, säger han.