Datacenter beskrivs ofta som anonyma industribyggnader som vi sällan tänker på, men de utgör idag ryggraden i det moderna samhället. Jensen Huang, vd för Nvidia som är världens största teknikföretag inom artificiell intelligens, kallar den pågående utbyggnaden för ”den största infrastrukturutbyggnaden i mänsklighetens historia”. Han syftar på den närmast explosiva tillväxten av nya datacenter, eller AI-fabriker som de alltmer kallas.

Pär Johansson, ordförande för branschföreningen Swedish Data Center Industry Association, understryker datacenterens avgörande betydelse för samhället. Om alla datacenter skulle stängas av i bara fem minuter skulle det enligt honom uppstå kaos i hela samhället. Beroendet sträcker sig långt bortom mobiltelefoner och streamingtjänster.

Utan datacenter fungerar inte kortbetalningar och trafikljus slutar att fungera. Moderna lantbruk använder datacenter för att planera hur traktorer ska köras och när skörden ska ske. Samma sak gäller skogsindustrin, där maskiner som arbetar ute i fält skickar data direkt till sågverken om vad som ska sågas upp och hur mycket som kommer in. Datacenter är involverade i nästan alla aspekter av det moderna samhället.

Utbyggnadstakten går nu i ett accelererande tempo. Sedan Meta, som då hette Facebook, öppnade sina serverhallar i Luleå 2013 har miljardinvesteringarna i Sverige avlöst varandra. I Sverige finns för närvarande 116 datacenter enligt Data Center Map. Ytterligare ett antal är under uppbyggnad, planerade eller aviserade.

Planer finns för nya stora datacenter i Jokkmokk, Sollefteå, Skellefteå, Strängnäs, Borlänge, Sundsvall, Lidköping och Horndal. Det är bara början av listan, och hur många som faktiskt är på gång är svårt att få en fullständig överblick över.

Ett sätt att mäta datacenterutvecklingen är att titta på hur mycket el anläggningarna behöver. Enligt branschrapporten Datacenter Impact Study ligger den nuvarande installerade kapaciteten i Sverige på cirka 800 megawatt. Det är en fördubbling sedan 2020. Under 2025 kom det in nya ansökningar till statliga Svenska Kraftnät, som hanterar stamnäten för el i landet, om elanslutningar på cirka 4 500 megawatt till planerade datacenter. Det skulle innebära en utbyggnad som blir mer än fem gånger dagens svenska datacenterkapacitet.

Pär Johansson menar att utvecklingen har gått oerhört fort, fortare än vad någon kunde förutspå. Det har blivit större behov av fler datacenter, samtidigt som de blir större i sig. Magnituden har ökat enormt.

Den massiva utbyggnaden drivs just nu till stor del av den snabba AI-utvecklingen. Det har också riktat strålkastarljuset mot branschens växande elbehov och skapat debatt om datacenterens energiförbrukning.

Pär Johansson menar dock att det finns en vanlig missuppfattning om att datacenter är stora elslukande monster. Han förklarar att ett datacenter i sig inte använder el, utan det är allt det vi gör i samhället som kräver datorkraft som kräver el. Allt vi gör på mobilen, på datorn och med bankomatkortet kräver datacenter. Ett datacenter som inte har någon aktivitet i servrarna drar enligt honom lika mycket el som en vanlig kontorsbyggnad.

Norden, och i synnerhet Sverige, är högintressant för internationella datacenteraktörer tack vare landets ställning som nettoexportör av el. Men trots elöverskottet finns det betydande utmaningar. Det absolut största hindret för teknikbolagen att sätta spaden i marken är kapacitetsbristen i det svenska elnätet.

Pär Johansson förklarar att Sverige kan producera mycket el, men landet kan inte få den dit där det finns möjlighet att bygga datacenter. Därtill saknar Sverige, till skillnad från Norge och Finland, en nationell datacenterstrategi. Det kan vara en av förklaringarna till långa ledtider för branschen.

I Sverige kan det ta fyra år att få alla tillstånd klara för att börja bygga, jämfört med halva den tiden i Norge enligt Pär Johansson. Han menar att det finns bolag som har tittat på Sverige men styrt om för att etablera sig på andra håll i Norden istället. Finland och Norge har tagit emot fler AI-datacenter än vad Sverige har gjort.

Svenska Ecodatacenter bygger datacenter i bland annat Falun och Borlänge för att öka AI-kapaciteten i Europa. Sedan 2023 har bolaget säkrat cirka 20 miljarder kronor i finansiering för datacenterbyggen. Google har också påbörjat bygget av ett datacenter i Horndal i Dalarna som ska stå klart 2028.

I takt med den accelererande expansionen växer också opinionen mot fler datacenter på många håll i världen. I USA har motståndsrörelser mot nya datacenter spridit sig över landsbygden, och flera delstater överväger tillfälliga förbud mot fler nyetableringar för att förhindra att skenande elpriser fortsätter upp.

Pär Johansson välkomnar mer av datacenterdebatt även i Sverige. Han menar att det definitivt är en debatt man ska ta och diskutera sakligt. Det är lite som med vindkraft och solcellsparker – vi vill ha mer grön el och digitala tjänster, men vi vill inte ha det i vår kommun eller i närheten av där vi bor.

Men det är delvis branschens eget fel om det blir samma sak med datacenter, menar Pär Johansson. Branschen måste bättre belysa vad den egentligen är och gör i dagens moderna samhälle för att skapa förståelse för datacenterens roll och betydelse.