Veterinärpriserna har skjutit i höjden: ”Tillkommer ofta stora kostnader”

Sedan riskkapitalbolag köpte upp en stor mängd svenska djurkliniker har kostnaderna för djursjukvård skenat. En ny undersökning från Konkurrensverket visar att priserna på akutvård ökat med 50 procent mellan 2020 och 2025, medan planerad vård blivit 40 procent dyrare. Branschens omsättning ökade från 9 miljarder kronor till 12,2 miljarder på ett enda år – en uppgång på 35 procent. Året därpå landade den på 13,3 miljarder.

Prisökningarna har varit särskilt markanta hos de riskkapitalägda kedjorna, som i dag dominerar marknaden efter en omfattande konsolideringsvåg. Vid jämförbara fristående kliniker har kostnadsutvecklingen varit betydligt lugnare, enligt rapporten.

Att vården blivit mer avancerad och att sällskapsdjur allt oftare ses som familjemedlemmar förklarar en del av utvecklingen. Betalningsviljan är hög och många djurägare är beredda att göra stora uppoffringar. Men Leif Nordqvist, utredare på Konkurrensverket, pekar på ett mer problematiskt mönster: bristen på prisinformation.

– Veterinärkedjorna redovisar inte vad behandlingar eller ingrepp kostar. Djurägarna kan inte ta ställning till priset eller söka billigare alternativ. Det finns ingen fungerande konkurrens, säger han.

Exemplen i rapporten är talande. En hundägare fick betala 26 000 kronor för ett kejsarsnitt ett år och 64 000 kronor för samma ingrepp på samma tik året därpå. Förklaringen var att ”priserna ökat”. En livmoderoperation kan kosta mellan 21 000 och 80 000 kronor beroende på klinik och tidpunkt. Nordqvist pekar också på hur kliniker tar ut akuttillägg, inskrivningsavgifter och vårdavgifter när ett vårdförlopp väl inletts.

– Mycket är fasta kostnader, utrustning och lokaler. Det borde inte läggas på en extra akutavgift. Att ta betalt för hela dygnet när djuret lagts in sent på kvällen är ett slags kreativ bokföring, säger han.

Efter omfattande kritik har branschorganisationen Svensk Djursjukvård, som företräder de stora kedjorna, lovat att införa offentliga prislistor före årsskiftet. Medlemmarna ska också presentera tydliga vårdalternativ innan behandling inleds. Organisationen vill dessutom se sänkt moms på veterinärtjänster.

I en enkät som Konkurrensverket har genomfört med över 2 600 personer framkommer en mörkare bild. En hundägare uppger att hon erbjöds cellgiftsbehandling till sin tik med lymfom trots att prognosen var usel. En annan berättar om en faktura på 350 000 kronor för en operation – hunden avled kort efteråt. Den förväntade överlevnadstiden på 5–6 månader hade aldrig nämnts.

Freja Busbys franska bulldogg Lotta är multisjuk med allergier och hjärtfel. Knäoperationen på djursjukhuset kostade 60 000 kronor – en fristående klinik tog 30 000 kronor för samma ingrepp. Men med Lottas hjärtfel avrådde veterinären från att operera på den billigare kliniken.

– Kedjorna är alltid mycket dyrare. Men det finns ingen gräns för vad jag är beredd att betala för Lotta, säger hon.

Undersökningen visar också att djur som tidigare kunde behandlas nu avlivas av ekonomiska skäl. Åsa Hagelstedt, generalsekreterare på Djurskyddet, ser en ny trend: äldre djur som ägts länge överges eller dumpas utanför djurhem när ägarna inte har råd med vården.

Skulderna till veterinärer växer. Hos Kronofogden ökade de från 19,1 miljoner kronor 2024 till 20,8 miljoner 2025. Därtill kommer ett slags priskarusell: den höga försäkringsgraden gör djurägare mindre priskänsliga, klinikerna höjer priserna, försäkringsbolagen höjer ersättningstaken – och i slutändan stiger premierna för djurägarna.

Konkurrensverket vill nu använda de statliga distriktsveterinärerna för att pressa priserna. De har i dag en riksprislista och erbjuder betydligt lägre kostnader än de privata kedjorna, särskilt för enklare åtgärder. Myndigheten föreslår också nationella behandlingsrekommendationer för hund och katt samt att konsumenttjänstlagen utvidgas till att omfatta levande djur. Flera av förslagen utreds vidare av Konsumentverket och en särskild utredare.