Vilseledande förpackningar i mataffärerna ska granskas

Regeringen har gett Livsmedelsverket i uppdrag att undersöka omfattningen av vilseledande märkning och information på livsmedelsförpackningar i Sverige. Beslutet kommer efter att fenomenet ”Årets matbluff” fått allt större uppmärksamhet bland svenska konsumenter.

Civilminister Erik Slottner (KD) meddelade uppdraget på torsdagsmorgonen. Initiativet syftar till att säkerställa kvaliteten i livsmedelsprodukter och ge konsumenterna bättre skydd mot missvisande information.

”Det smått unika i det här uppdraget är att vi nu fokuserar på konsumentens upplevelse av vilseledande reklam. Livsmedelsverket ska sedan komma med förslag på åtgärder om de anser att det behövs för att komma åt problemet”, säger Erik Slottner.

Bakom beslutet står det årliga antipriset ”Årets matbluff”, där tiotusentals konsumenter röstar fram den produkt som de anser vilseleder mest. Det särskiljande för priset är att de nominerade produkterna tekniskt sett inte bryter mot några befintliga regler, men ändå upplevs som vilseledande av konsumenterna. Det stora engagemanget kring fenomenet visar att många upplever missvisande matmärkning som både utbredd och irriterande.

Under 2025 tilldelades priset GB Glace Gammaldags vanilj. Motiveringen var att glassen säljs som en storpacksvariant av den klassiska glassen med samma namn, men i själva verket har ett annat innehåll än originalet. Detta är tredje gången ett glassmärke vinner det oönskade priset – även 2022 och 2024 tilldelades glassprodukter utmärkelsen.

Tidigare år har andra produkter uppmärksammats för vilseledande märkning. Coop kalvfond och Arlas ekologiska mjölk har båda varit mottagare av antipriset. De återkommande fallen visar att problematiken sträcker sig över olika produktkategorier och berör både stora och små aktörer inom livsmedelsindustrin.

”Det finns många aktuella exempel som med rätta upprör konsumenterna”, konstaterar Erik Slottner.

Frågan om vilseledande livsmedelsmärkning har fått ökad politisk uppmärksamhet under de senaste åren. Flera politiker och partier har lyft problematiken, och under 2024 var särskilt krympflation ett hett debattämne. Krympflation är ett internationellt fenomen där förpackningarna blir mindre medan priset förblir oförändrat eller till och med höjs, vilket gör att konsumenten i praktiken får mindre vara för pengarna utan att det tydligt framgår.

Det nya uppdraget till Livsmedelsverket kommer att omfatta jämförelser med övriga nordiska länder för att se hur grannländerna hanterar liknande problem. ”Ofta kan likasinnade länder ge inspiration och Livsmedelsverket ska därför undersöka hur våra grannländer arbetar med frågan”, förklarar Erik Slottner.

Resultaten från Livsmedelsverkets analys kan få långtgående konsekvenser. Beroende på vad undersökningen visar kan det bli aktuellt med en formell utredning av frågan. En sådan utredning skulle i sin tur kunna leda till ändringar i regelverket och lagstiftningen på sikt.

Erik Slottner betonar att problemet med bristfällig märkning redan nu är uppenbart. ”Jag förutsätter att det allra mesta stämmer, men det är uppenbart att alla livsmedelföretag inte alltid tar det ansvar de borde ta. Vi vet inte hur isolerat eller omfattande problemet är, och därför tillsätter vi uppdraget”, säger civilministern.

Uppdraget är ett led i regeringens arbete med att stärka konsumentskyddet på livsmedelsområdet. Genom att systematiskt kartlägga omfattningen av vilseledande märkning hoppas man kunna ta fram konkreta åtgärder som ger konsumenterna bättre förutsättningar att göra medvetna val i mataffären.

Livsmedelsverket förväntas nu genomföra en grundlig analys av situationen och återkomma med sina slutsatser och eventuella förslag på åtgärder. Tidpunkten för när resultaten kommer att presenteras har ännu inte meddelats.