Maria Gunther: För tidigt med ett Nobelpris för Ozempic?

Årets Nobelpris inleds på måndag med att medicinpriset presenteras. I år är det 125 år sedan de första priserna delades ut. Den 10 december 1901 mottog Wilhelm Röntgen, Jacobus van ’t Hoff, Emil von Behring, Sully Prudhomme, Henry Dunant och Frédéric Passy sina pris. Då var prissumman 150 782 kronor per kategori. I år höjer Nobelstiftelsen prissumman till 12 miljoner kronor, en ökning med en miljon jämfört med de senaste åren. Om flera pristagare delar på ett pris fördelas beloppet.

Medicinpriset presenteras tidigast klockan 11.30 på Karolinska institutet i Stockholm. I förhandsspekulationerna nämns forskarna bakom Car-T-cellterapin, en behandling där patientens egna immunceller programmeras om för att attackera cancerceller. Metoden har inneburit ett genombrott inom behandlingen av svåra blodcancerformer och är i dag godkänd i flera länder. Michel Sadelain, Carl June och Steven Rosenberg är de namn som oftast återkommer. Andra tänkbara kandidater är Arthur Horwich och Franz-Ulrich Hartl, som kartlagt hur proteiner viks till sina unika former – en process som är avgörande för att förstå bland annat neurodegenerativa sjukdomar.

Även den nya generationen läkemedel mot diabetes och fetma har nämnts i förhandssnacket. Ozempic och Wegovy, som tillverkas av danska Novo Nordisk, har blivit blockbusters och bidragit till en snabbt växande marknad. Flera läkemedelsbolag har egna varianter i utvecklingsfasen. Bland namnen i diskussionen finns Lotte Bjerre Knudsen, Svetlana Mojsov, Daniel Drucker, Jens Juul Holst och John Eng. Men flera bedömare tror att Nobelkommittén avvaktar tills de långsiktiga effekterna av läkemedlen är bättre kända.

På tisdag presenteras fysikpriset vid Kungliga Vetenskapsakademien. Efter flera års priser till partikelfysik och kvantfysik kan årets pris hamna inom twistronik. Eva Andrei, Pablo Jarillo-Herrero och Allan MacDonald har visat att två lager av det tvådimensionella materialet grafen, när de roteras i förhållande till varandra, får helt nya egenskaper. Forskningen har öppnat ett nytt fält och har redan uppmärksammats av norska Kavlipriset. Grafen upptäcktes för övrigt 2004, en upptäckt som belönades med Nobelpriset i fysik redan 2010.

En annan möjlighet är astrofysik. Carlos Frenk, Julio Navarro och Simon White har utvecklat ledande modeller för hur galaxer bildas i ett universum dominerat av mörk materia. Deras teoretiska arbete har legat till grund för många av dagens stora rymdteleskop. Nicola Spaldin, som forskar om multiferroiska material med både magnetiska och elektriska egenskaper, är också ett namn som nämns. Hon skulle i så fall bli en av få kvinnor som tilldelats fysikpriset.

Kemipriset, som presenteras på onsdag, väntas i år hamna nära biologin. Förra årets pris gick till utvecklingen av metallorganiska ramverk, så kallade MOF:ar, porösa material som kan användas för att lagra gaser eller rena vatten. I år pekar spekulationerna mot David Klenerman, Pascal Mayer och Shankar Balasubramanian, som utvecklat nästa generations DNA-sekvensering. Tekniken har gjort det betydligt snabbare och billigare att läsa av arvsmassan och har revolutionerat bland annat cancerforskningen.

Harry Gray har kartlagt hur elektroner transporteras i stora biomolekyler, en process som är central för både fotosyntes och cellandning. David Liu har utvecklat en metod för att göra precisa genetiska förändringar i levande celler utan att skada DNA:t. Metoden, ibland kallad base editing, har beskrivits som en skalpell för genomet och kan bli viktig för framtidens genterapi. Båda nämns som tänkbara pristagare.

Nobelprisen delas ut den 10 december, på Alfred Nobels dödsdag, i Stockholms konserthus. Enligt testamentet ska priset gå till dem som ”gjort mänskligheten störst nytta”. Årets pristagare presenteras under tre dagar – medicin på måndag, fysik på tisdag och kemi på onsdag – innan det står klart vilka forskare som får ta emot världens mest prestigefyllda pris.