Hälsoångest drabbar upp till fem procent av befolkningen och kan yttra sig som en överdriven och återkommande oro för att ha eller utveckla allvarliga sjukdomar. Trots att tillståndet är relativt vanligt förekommande missar primärvården ofta att fånga upp dessa patienter, enligt psykologisk forskning från Karolinska Institutet.

Erland Axelsson, psykolog och docent i tillämpad psykologi vid KI, förklarar att hälsoångest innebär en konstant kroppsövervakning hos de drabbade. Många ägnar sig åt upprepat googlande av symtom och känner ett intensivt behov av att få bekräftelse från vårdpersonal eller anhöriga om att de är friska.

Det råder en utbredd uppfattning om att hälsoångest skulle ha blivit vanligare i takt med sociala mediers framväxt och den ökade tillgången till medicinsk information på nätet. Axelsson menar dock att det saknas tillförlitliga dataserier som sträcker sig långt tillbaka i tiden för att bekräfta denna teori. Samtidigt påpekar han att det idag är mer socialt accepterat att öppet prata om oro och ångest, vilket kan påverka den upplevda ökningen.

Enligt försiktiga uppskattningar lider mellan en och fem procent av befolkningen i stort av hälsoångest. Studier från Danmark och Storbritannien har försökt kartlägga förekomsten bland personer som aktivt söker vård, där siffran rimligen borde vara högre. Dessa undersökningar uppskattar att mellan 10 och 20 procent av vårdbesökarna har hälsoångest, även om långt ifrån alla dessa personer aktivt söker hjälp specifikt för sin ångest.

Ett återkommande problem inom primärvården är att läkare ofta missar att identifiera patienter med hälsoångest. Axelsson förklarar att det är naturligt att primärvårdsläkare fokuserar på att utreda de konkreta besvär och symtom som patienten söker vård för. Med korta besökstider per patient blir det lätt att missa helhetsbilden.

Det är enligt Axelsson viktigt att komma ihåg att själva oron för hälsan kan utgöra ett problem i sig, oberoende av om det finns underliggande medicinska tillstånd eller inte. Detta perspektiv behöver få mer utrymme i vårdmötet.

Erland Axelsson disputerade hösten 2018 på en avhandling som behandlade just hälsoångest. Idag har hans forskning breddats till tre huvudområden. Det första fortsätter att undersöka oro för sjukdom, bland annat hur oron förändras när patienter får lugnande besked från vården.

Den andra forskningslinjen fokuserar på beteendefaktorer och långsiktigt mående hos personer som lider av långvariga kroppsliga symtom. Detta inkluderar besvär som kronisk smärta, utmattning och magproblem. Axelsson betonar att det finns både skillnader och likheter mellan olika grupper med dessa besvär, och att bättre förståelse för sambanden kan leda till behandlingar där flera symtom kan hanteras samtidigt.

Den tredje forskningsinriktningen handlar om stöd till canceröverlevare. Förutom oro för sjukdom är det vanligt att denna grupp lider av trötthet, smärta, negativ kroppsuppfattning, obehag inför intimitet och problem med kroppens funktion.

När det gäller behandlingsalternativ för hälsoångest finns det goda möjligheter. Axelsson förklarar att hälsoångest svarar väl på liknande behandlingar som används för andra former av oro och ångest. I första hand rekommenderas kognitiv beteendeterapi, KBT, som har visat goda resultat.

Även antidepressiva läkemedel kan vara effektiva för vissa patienter. Dessutom finns lovande forskningsresultat kring nyare terapiformer under utveckling, såsom Acceptance and Commitment Therapy, ACT. Denna terapi handlar i stor utsträckning om att leva i enlighet med det man värdesätter i livet och att inte låta plågsamma tankar styra ens handlande.

För personer som söker hjälp finns det flera vägar att gå. Utöver att kontakta sin vårdcentral finns möjlighet att arbeta med sin ångest på egen hand. På internetpsykiatri.se finns en internetbaserad KBT-behandling specifikt anpassad för hälsoångest, vilket Axelsson beskriver som en framgångssaga med hög tillgänglighet.

Det finns även ett utbud av självhjälpsböcker på marknaden, som oftast bygger på KBT-principer och kan utgöra ett första steg för den som vill börja hantera sin hälsoångest på egen hand innan man eventuellt söker professionell hjälp.