Stora socioekonomiska skillnader i Stockholm leder till markanta hälsoskillnader mellan olika stadsdelar och förorter. Nya uppgifter från Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin i Region Stockholm visar att skillnaderna i medellivslängd kan uppgå till flera år beroende på var man bor och hur mycket man tjänar.

I Stockholms norra innerstad, där inkomstnivåerna är högre, lever människor betydligt längre än i områden med lägre inkomster. Invånare på Lidingö och i Danderyd har exempelvis en högre förväntad livslängd än de som bor i Skärholmen eller Haninge. Denna skillnad är tydligt kopplad till inkomstnivå, utbildning och andra socioekonomiska faktorer.

Enligt uppgifterna räknas höginkomsttagare som de 25 procent med högst inkomster i länet. Inkomsten beräknas utifrån familjens totala nettoinkomst delat med antal personer i familjen, där antalet barn och vuxna viktas olika.

Sju års skillnad i ålder vid första hjärtinfarkten

En av de mest påtagliga hälsoskillnaderna gäller risken för hjärt-kärlsjukdomar. Statistik från 2025 visar att invånare i Botkyrka i genomsnitt får sin första hjärtinfarkt vid 69 års ålder. I jämförelse är invånarna i Danderyd i snitt 76 år när de drabbas av sin första hjärtinfarkt – en skillnad på hela sju år.

Liknande mönster återfinns för andra allvarliga sjukdomar. Risken att drabbas av stroke, typ 2-diabetes, psykisk ohälsa och fetma varierar kraftigt mellan olika delar av regionen. De socioekonomiska förhållandena i ett område påverkar alltså inte bara livslängden utan även när och hur ofta invånarna drabbas av allvarliga hälsoproblem.

Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin använder ett antal hälsoindikatorer för att kartlägga stockholmarnas hälsa. Var och en av dessa indikatorer säger något specifikt om hälsoläget, men tillsammans ger de en tydlig bild av hur Stockholm är en delad stad när det gäller hälsa och levnadsvillkor.

Stora skillnader i ekonomiskt bistånd

De socioekonomiska skillnaderna mellan olika stadsdelar är påfallande. I Rinkeby hade åtta procent av invånarna ekonomiskt bistånd under 2022. Samma år var motsvarande andel i Hedvig Eleonoras församling på Östermalm 0,09 procent – det vill säga 86 gånger lägre.

Skillnaderna handlar inte bara om inkomst och ekonomiskt bistånd. Det finns även stora variationer i upplevd otrygghet, frekvensen av våldsbrott och graden av droganvändning mellan olika områden. Dessa faktorer hänger ihop med och förstärker hälsoskillnaderna.

Forskningen visar ett starkt samband mellan hälsa och olika socioekonomiska faktorer som utbildningsnivå, boendesituation och arbetsmarknadssituation. Dessa faktorer påverkar både den fysiska och psykiska hälsan samt tillgången till vård och förebyggande hälsoinsatser.

Tydliga mönster i statistiken

Uppgifterna från Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin visar tydliga mönster när det gäller hur olika hälsofaktorer fördelas över länet. Tobaksanvändning, våldsbrott och utbildningsnivå skiljer sig markant mellan områden med hög respektive låg inkomstnivå.

Enligt forskarna på CES är hälsostatistik ”trögrörlig materia”, vilket betyder att större förändringar normalt inte sker på några få år. Den statistik som nu presenteras är den senast tillgängliga inom respektive hälsoområde, och materialet täcker uppgifter som inte är äldre än fyra år.

Statistiken visar att förutsättningarna för god hälsa varierar kraftigt beroende på var i Stockholms län man bor. Området man lever i påverkar inte bara den direkta tillgången till vård och omsorg, utan också de grundläggande livsvillkoren som i sin tur är avgörande för hälsan.

Inkomst och hälsa hänger samman

Sammantaget visar uppgifterna att inkomst går hand i hand med en rad olika faktorer som påverkar hälsan. Höginkomsttagare lever längre, drabbas senare av allvarliga sjukdomar och har generellt bättre hälsa än de med lägre inkomster.

De geografiska skillnaderna inom Stockholms län speglar därmed inte bara ekonomiska klyftor, utan också en ojämlik fördelning av hälsa och livskvalitet. Skillnaderna mellan norra innerstaden och förorter som Botkyrka eller Rinkeby är påtagliga och väldokumenterade.

Uppgifterna från Region Stockholm ger en tydlig bild av att var man bor i regionen har stor betydelse för ens förväntade livslängd och allmänna hälsotillstånd. Frågan om hälsoklyftor mellan olika delar av Stockholm fortsätter att vara en viktig utmaning för både regionala beslutsfattare och folkhälsoarbete framöver.