DN Debatt. ”Tidöretorik och faktafel till framtidens svenskar”

På lördag ska hundratals personer genomföra det omdebatterade medborgarskapsprovet, ett test som avgör om de kvalificerar sig för svenskt medborgarskap. Anmälan har varit stängd sedan länge och det är oklart när nästa tillfälle kommer, vilket innebär att många nu pluggar intensivt inför det avgörande provet.

Testet baseras på ett utbildningsmaterial framtaget av Universitets- och högskolerådet (UHR) som på 48 sidor ska förmedla ”grundläggande kunskaper om det svenska samhället”. Materialet tar upp allt från att julen är en stor familjehögtid i Sverige till vad man äter till midsommar, exakta datum för viktiga händelser och uppräkningen av Sveriges fyra grundlagar.

Framtagandet av medborgarskapsprovet har varit kantad av kontroverser sedan början. Stockholms universitet valde att avböja uppdraget att ta fram språkdelen, vilket resulterade i att den delen av testet skjutits upp. Provet som genomförs den 15 augusti kommer därför endast att bedöma deltagarnas kunskaper om det svenska samhället. Detta har gjort att samhällsdelen, som framtagits av UHR, fått en ännu större betydelse för testets utfall.

Nu riktas kritik mot hur delar av utbildningsmaterialet utformats, särskilt när det gäller beskrivningen av Sveriges klimatarbete. Kritikerna menar att texterna i flera avseenden ligger närmare Tidöpartiernas politik och retorik än den faktiska gällande svenska lagstiftningen och dess historik.

Särskilt avsnittet om klimatförändringar har uppmärksammats. I materialet beskrivs klimatförändringarnas effekter med formuleringen ”kan leda till” kraftiga regn, översvämningar, torka och skogsbränder. Denna framtidsinriktade formulering står i kontrast till verkligheten, menar kritikerna. SMHI, den ansvariga myndigheten, konstaterar på sina klimatsidor att nederbörden redan har ökat i nästan hela landet och beskriver att Sveriges klimat redan har blivit varmare och blötare. Klimatforskare har dessutom slagit fast att de senaste årens extremväder inte varit möjliga utan de av människan orsakade klimatförändringarna.

Ett annat ifrågasatt avsnitt handlar om Sveriges klimatarbete. I materialet står det att Sverige arbetar för att minska ”konsekvenserna” av klimatförändringarna. I praktiken fokuserar dock det svenska klimatarbetet, med initiativ som elbilspremie, Klimatklivet och Industriklivet, på att minska själva utsläppen. Detta görs i linje med EU:s klimatkrav och Parisavtalets tvågradersmål. Den ensidiga betoningen av konsekvenser snarare än utsläppsminskning har kritiserats för att spegla klimatskeptikernas argument om att Sveriges åtgärder inte spelar någon roll globalt.

När det gäller klimatlagen och dess mål beskrivs dessa i utbildningsmaterialet som att Sveriges utsläpp ska vara ”så nära noll som möjligt” år 2045. Klimatlagen, som alla riksdagspartier utom Sverigedemokraterna röstade för, innehåller dock betydligt mer konkreta och skarpa mål. Till 2030 ska utsläppen minska med 63 procent, till 2040 med 75 procent och till 2045 med 85 procent jämfört med 1990. Därtill ska transportsektorns klimatpåverkan minska med 70 procent mellan 2010 och 2030. Dessa mål är legalt jämställda och bindande.

Definitionen av ”nettonoll” i materialet har också kritiserats för att vara felaktig. I texten står det att Sverige inte ska släppa ut mer växthusgaser ”än vad naturen kan ta upp”. I svensk klimatlagstiftning betyder dock nettonoll att de territoriella utsläppen ska ha minskat med minst 85 procent, och att resterande minskning uppnås genom kompletterande åtgärder såsom utsläppsminskningar utanför Sveriges gränser.

Materialet listar tre konkreta åtgärder för att minska utsläpp i vardagen: att åka kollektivt, spara el och värme samt sortera sopor och återvinna. Detta illustreras med en man som återvinner förpackningar. Kritikerna menar att detta ensidigt lägger ansvaret på individen och strider mot samlad klimatforskning som betonar behovet av ett systemskifte från fossilt till fossilfritt, vilket kräver politiska beslut på samhällsnivå.

Medborgarskapsprovet ska enligt UHR:s egen beskrivning användas för att uppfylla kravet på grundläggande kunskaper om det svenska samhället. Kritiken mot materialet pekar på att det för klimatomställningen, som beskrivs som vår tids stora ödesfråga, antingen saknas dessa kunskaper hos UHR, eller att vantolkningarna och faktafelen är en politisk beställning.

Med tanke på den korta tid som återstår innan provet genomförs den 15 augusti finns det enligt kritikerna inte utrymme för några större justeringar. Frågan är nu hur detta kommer att påverka bedömningen av de sökande och vilka konsekvenser det får för synen på medborgarskapsprovet som helhet.