Ledare: Nu drar vi ett streck över Tidös usla klimatpolitik

Klimatfrågan har återigen visat sig vara en av de viktigaste valfrågorna för svenska väljare. Enligt SVT/Verians sammanställning från augusti rankas miljö och klimat högre än både invandring och integration bland väljarnas prioriteringar. Valresultatet bekräftar den bilden: Miljöpartiet och Centern ökade sitt stöd, medan Sverigedemokraterna, som profilerat sig med kritik mot höga bränslepriser, backade för första gången sedan partiet kom in i riksdagen.

För Magdalena Andersson (S), som fått i uppdrag att sondera förutsättningarna för en ny regering, innebär detta en tydlig signal från väljarna. Bara dagen före valet kallade hon Tidösamarbetets klimatpolitik för ett haveri. Nu väntar tuffa förhandlingar där klimatfrågan sannolikt blir en central punkt – inte bara för Socialdemokraterna, utan för samtliga partier som gör anspråk på regeringsmakten.

Den gångna mandatperioden har inneburit ett tydligt trendbrott i svensk klimatpolitik. När Tidölaget – bestående av Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna – tillträdde hösten 2022 inleddes vad flera bedömare beskriver som ett paradigmskifte. Insatserna på klimat- och miljöområdet minskade för första gången på flera decennier. Redan i den första Tidöbudgeten framgick det i klimatredovisningen att transportmålet inte skulle nås med den nya politikens utformning – till skillnad från vad som gällt med den tidigare regeringens förslag.

Utvecklingen har fortsatt i samma riktning under mandatperioden. M, KD, L och SD har konsekvent prioriterat lägre bränslepriser framför den gröna omställningen, bland annat genom sänkt reduktionsplikt. I den senaste höstbudgeten konstaterades att Sverige med bred marginal ser ut att missa både de nationella klimatmålen och EU:s klimatkrav till 2030. Siffrorna är tydliga: under 2023 låg utsläppen från inrikes transporter 16 procent högre än när Tidölaget tillträdde.

Även inom elektrifieringen tappar Sverige mark jämfört med sina nordiska grannar. Försäljningen av elbilar går långsammare i Sverige än i Norge, Danmark och Finland, trots att Tidölaget själva har framhållit elektrifiering som den centrala lösningen på transportsektorns utsläppsproblem. Detta har fått branschaktörer att varna för att Sverige riskerar att hamna på efterkälken i den internationella omställningen, där flera europeiska länder nu accelererar sina satsningar på fossilfria transporter.

För bara drygt fyra år sedan slog Naturvårdsverket fast att Sveriges klimatmål för 2030 kunde nås med de styrmedel som dåvarande riksdag och regering hade beslutat om. Den analysen har sedan dess passerats av verkligheten. Sverige, som tidigare profilerat sig som ett av de mest ambitiösa länderna i EU:s klimatarbete, riskerar nu att tappa både trovärdighet och momentum i de internationella förhandlingarna.

För den kommande regeringen väntar därmed en omfattande uppgift. Läget på klimatområdet är betydligt sämre än vad det var när den förra mandatperioden inleddes, och det handlar inte bara om att återställa tidigare ambitioner. EU:s krav blir allt skarpare, och de nationella målen kräver åtgärder som borde ha genomförts redan i går. Regeringsunderlaget kommer inte till ett dukat bord på klimatdepartementet.

Samtidigt visar opinionsläget att väljarna förväntar sig handling. Klimatfrågan har gått från att vara en fråga bland många till att bli en avgörande valfråga för stora delar av befolkningen. De gröna partiernas framgångar i valet, i kombination med Sverigedemokraternas tillbakagång, tyder på att en betydande andel av väljarna vill se en mer ambitiös klimatpolitik under de kommande fyra åren.

Frågan är nu hur de olika partierna kommer att positionera sig i de kommande regeringsförhandlingarna. Kommer den nya regeringen att återupprätta Sveriges klimatambitioner, eller kommer de senaste fyra årens nedmontering av styrmedel att fortsätta? Valresultatet ger en fingervisning om vad väljarna föredrar, men det återstår att se om politikerna lyssnar. Det som står klart är att nästa mandatperiod inte får bli ytterligare fyra förlorade år för klimatet.