Lisa Magnusson: Mässlingutbrottet på Urkult avslöjar något skrämmande

I ett inlägg på Dagens Nyheters ledarsidor ställer Lisa Magnusson frågan varför människan inte har fått kontakt med utomjordiska civilisationer. Tidningen är en av Sveriges största morgontidningar, och dess ledarredaktion beskriver sig som oberoende liberal. Radiotystnaden från rymden, skriver Magnusson, är illavarslande. Frågan är klassisk och brukar kallas Fermiparadoxen, efter fysikern Enrico Fermi. Om universum är så stort och gammalt borde det finnas gott om avancerade civilisationer. Ändå har inga säkra spår hittats. En vanlig förklaring är att civilisationer tenderar att förstöra sig själva innan de hinner kommunicera över kosmiska avstånd.

Den förklaringen är skrämmande aktuell, menar Magnusson. Hon pekar på att människan är tillräckligt intelligent för att utveckla uppfinningar som kan skapa ett mer framgångsrikt samhälle, men inte tillräckligt vis för att använda dem på ett klokt sätt. Jordens befolkning förstör sina livsförutsättningar genom att pressa klimatet och miljön. Teknologin som skulle kunna rädda mänskligheten blir i stället ett hot.

Ett exempel är AI-utvecklingen. Magnusson menar att den inte utgår från vad som gynnar människor, utan skenar enligt principen att allt som är tekniskt möjligt ska realiseras. De senaste åren har generativ AI fått stort globalt genomslag. Företag som OpenAI, Google och Microsoft investerar miljardbelopp i nya modeller, och frågan om reglering har blivit en av vår tids stora politiska frågor. EU försöker nu ta fram lagstiftning för att begränsa riskerna, men utvecklingstakten är hög.

Texten tar också upp vaccin och bistånd. Magnusson skriver att rika länder, däribland Sverige, minskar biståndet för att vinna politiska poäng hos en väljargrupp som i andras lidande ser en bekräftelse på eget välstånd. Sverige tillhörde länge världens generösaste givarländer, men biståndsbudgeten har under senare år minskat i flera steg, och nedskärningarna är en omstridd fråga. Parallellt finns en växande vaccinmotståndsrörelse i rika länder. Den utsätter inte bara egna barn för risker, utan även personer som av medicinska skäl inte kan vaccineras. Dessa skyddas bara genom att vaccinerade människor runt omkring dem hindrar smittan från att spridas.

Konkret bakgrund är det mässlingutbrott som inträffade i samband med festivalen Urkult i Värmland i mitten av augusti. Urkult är en årlig musik- och kulturfestival med rötter i alternativrörelsen, och den samlar tusentals besökare tätt tillsammans. Mässling är extremt smittsamt och allvarligt, särskilt för små barn. I rapporteringen kring utbrottet framkom att många födda på 1970-talet bara har fått en dos mässlingvaccin och därför saknar fullgott skydd. Dessutom saknas en lättillgänglig samlad journalföring, vilket gör det svårt att kontrollera vaccinationsstatus.

Ledarskribenten vänder sig därefter mot rymdentusiasmen. Hon föreslår att mänskligheten borde pausa drömmen om rymden och i stället kraftsamla för att rädda människor här på jorden. Särskilt uppmärksammar hon Elon Musk, grundare av SpaceX och en av världens rikaste personer. Hennes slutsats är att hans resurser och hans behov av beundran skulle kunna användas bättre. I stället för att imponera på vad hon kallar pojkrumsnihilister skulle han kunna bidra till att förhindra mänsklighetens undergång.

Musk och hans bolag är i dag centrala aktörer i en rymdindustri som vuxit snabbt. SpaceX levererar last till rymdstationen, skjuter upp satelliter och har kontrakt med Nasa. Genom Starlink har Musk också byggt ett av världens största satellitnätverk. Samtidigt lanseras allt fler privata rymdsatsningar, från turism till planer på permanenta baser på månen. Debatten om rymden handlar inte längre bara om vetenskap och teknik, utan i hög grad om miljardbelopp, makt och prioriteringar.

Magnussons text är ett politiskt inlägg på DN:s ledarsidor, inte en nyhetsrapport. Men den knyter an till flera pågående samhällsdebatter: klimatkrisen, digitaliseringen, välfärd och global solidaritet. Den aktualiserar också en fråga som blir allt svårare att undvika: om mänsklighetens tekniska förmåga har sprungit ifrån dess omdöme.