Anders Svensson: Så har känslorna kring uttrycket ”hen” svalnat betydligt

Den dubbla betydelsen av uttrycket ”under bältet”

Uttrycket ”under bältet” kan användas både i positiv och negativ bemärkelse i svenska språket, något som många språkbrukare inte är medvetna om. Traditionellt har uttrycket främst förknippats med något negativt eller olämpligt, som i ”slag under bältet” eller ”under-bältet-humor”.

Enligt språkexperter har dock användningen av uttrycket breddats betydligt under senare år. Allt oftare används ”under bältet” för att beskriva erfarenheter som en person eller grupp har samlat på sig. Detta är särskilt vanligt inom sportjournalistik, där man kan läsa om lag som har ett antal matcher ”under bältet” eller idrottare som har samlat flera segrar ”under bältet”.

Denna positiva användning av uttrycket begränsas inte enbart till sportens värld. I olika sammanhang kan personer beskrivas ha utbildning, arbetslivserfarenhet eller andra meriter ”under bältet”. Ett exempel är beskrivningar av politiker som Magdalena Andersson med ”flera års forskarutbildning under bältet”.

Fenomenet är inte nytt. Redan 2011 förekommer uttrycket i svenska tidningsartiklar där motståndare beskrivs ha ”betydligt större vinster under bältet”. Detta tyder på att användningen har förekommit under minst ett decennium i svenska medier.

Ursprunget till uttrycket kommer från engelskan, vilket inte är ovanligt för språkliga nymodigheter i svenskan. I engelskan finns dels uttrycket ”below the belt” för något regelvidrigt eller omoraliskt, dels ”under your belt” som beskriver erfarenheter man har samlat på sig. Det är tydligt att båda dessa betydelsenyanser nu har lånats in i svenskan, även om många svensktalande främst känner till den negativa betydelsen.

Juridiskt fackspråk och vardagsspråk

Ett annat språkfenomen som väcker frågor är användningen av ordet ”utevaro” i juridiska sammanhang, som i uttrycket ”häktad i sin utevaro”. Många upplever detta som en onödig ersättning för det mer bekanta ”frånvaro”.

Enligt språkexperter används ”utevaro” och ”frånvaro” ofta som synonymer, men i juridiska sammanhang finns en betydelseskillnad. Sveriges Domstolar förklarar i sin juridiska ordlista att ”utevaro” specifikt syftar på en part som inte har inställt sig, varken personligen eller genom ombud. Detta skiljer sig från ”frånvaro”, som används när en part har inställt sig genom ombud men inte personligen.

Detta är ett typiskt exempel på hur fackspråk utvecklar egna, mer precisa betydelser av ord som i allmänspråket har en bredare eller annorlunda innebörd. Genom medierapportering om rättsfall sprider sig sedan dessa juridiska fackuttryck till allmänspråket, ofta utan att betydelsenyansen förklaras för läsarna.

”Utevaro” har historiskt använts i allmänspråket med samma betydelse som ”frånvaro”, men har med tiden blivit mer av ett fackuttryck. I dag möter många svenskar ordet främst i nyhetsrapportering om rättsprocesser, vilket kan skapa förvirring när den juridiska specialbetydelsen inte förklaras.

Språkliga nyanser som dessa visar hur levande svenskan är och hur språket ständigt utvecklas genom influenser från andra språk, fackområden och medierapportering. För den språkintresserade allmänheten erbjuder Språkrådet och Språktidningen regelbundet förklaringar till sådana språkliga fenomen i sin frågelåda och i publikationer.