En tredjedel av Sveriges 15-åringar når inte upp till den grundläggande nivån i läsförståelse. Det innebär att de i praktiken är funktionella analfabeter. Det visar den senaste Pisaundersökningen, och utvecklingen väcker nu frågor om både skolans framtid och demokratins grundvalar. Läsningen är hotad – inte bara som kulturform, utan som en grundläggande förmåga.
Bakgrunden är allvarlig. Under flera decennier har forskare och lärare varnat för att läsvanorna bland unga minskar. Digitala medier konkurrerar om tiden, och allt fler elever lämnar grundskolan utan att kunna ta till sig längre texter. De senaste Pisa-siffrorna bekräftar bilden av en djup kris.
Olof Lagercrantz skrev en gång i ”Om konsten att läsa och skriva” att läsningen är ett underverk större än att ett sädeskorn från faraonernas gravar förmåtts gro. Det citatet har återigen börjat användas i debatten, som en påminnelse om vad som står på spel. Att kunna läsa är inte bara en skolfråga. Det handlar om förmågan att ta del av samhällsdebatten, värdera information och fatta egna beslut.
För bokbranschen är utvecklingen ett direkt hot. En minskande läskunnighet innebär färre läsare, mindre efterfrågan på kvalitetslitteratur och i förlängningen svårare villkor för förlag och författare. Men det är inte bara marknadens framtid som oroar. Utan läsning förlorar demokratin en av sina viktigaste kanaler för kunskap och eftertanke.
Mot den bakgrunden blir årets bokmässa i Göteborg en mötesplats där läskrisen väntas stå i centrum. Mässan är Nordens största litterära evenemang, och i år samlas författare, förläggare och läsare för att diskutera vad som kan göras. En av dem som medverkar redan på torsdagsmorgonen är Marlen Eskander från Läsfrämjarinstitutet i Södertälje. Hon har länge varnat för den nya analfabetismen och efterfrågat en nationell handlingsplan för läskunnigheten. Kanske kan mässan bli den plats där en sådan plan börjar ta form.
I Dagens Nyheters monter F01:39 samtalar i år ett stort antal författare och offentliga personer. Bland dem finns Lydia Sandgren, Åsa Wikforss, Tomas Ramberg, Johannes Anyuru, Martin Modeus, Kjell Westö, Anders Hansen, Peter Englund, Philippe Sands, Nobelpristagaren Abdulrazak Gurnah, Anna-Lena Laurén, artisten Carola, Roland Paulsen, Tone Schunnesson, Johanna Frändén och Jonas Gardell. Totalt rör det sig om ett 70-tal medverkande. Programmet rymmer allt från samtal om romaner och poesi till diskussioner om vetenskap, politik och samhällsutveckling.
Men bokmässan är också en plats för de frågor som annars riskerar att glömmas bort. I år uppmärksammar Dagens Nyheter tillsammans med Expressen den svenske journalisten Dawit Isaak, som nu har suttit fängslad i 25 år. Han greps i Eritrea och har aldrig ställts inför rätta. Hans fall påminner om att yttrandefriheten har ett pris – och att den inte kan tas för given.
På fredagen arrangerar DN dessutom evenemanget ”Tillbaka till en upplyst värld” i Göteborgs konserthus, med start klockan 19. Där sätts frågor om upplysning, kunskap och demokrati i fokus – teman som hänger nära samman med årets akuta läskris.
Tanken med mässan är, som vanligt, att författare och läsare ska mötas ansikte mot ansikte. Det sker bland trånga montrar, högljudda samtal och långa köer. Det är i dessa möten som litteraturen blir levande. Kanske är det också där som vägen framåt ur läskrisen måste börja.
