En lång bortglömd opera av den brittiska tonsättaren och suffragetten Ethel Smyth har fått sin svenska premiär – hela 120 år efter uruppförandet i Leipzig 1906. ”Vrakplundrarna” (The Wreckers) framförs av Opera på Österbybruk i den gamla ånghammarsmedjan, där de råa stenväggarna skapar en perfekt kuliss för den dramatiska berättelsen om livets baksida vid den korniska kusten.

Operan utgör det sjunde produktionen för sommaroperasällskapet sedan starten 2019. Niklas Tamm har en mångfacetterad roll i produktionen – han dirigerar, håller i de konstnärliga trådarna och står dessutom för den svenska översättningen av librettot. Originalverket skrevs på franska av Smyths vän och tidvis älskare Henry Brewster, men uruppfördes på tyska i början av 1900-talet.

Mottagandet vid premiären var positivt, men Smyth själv var djupt missnöjd med de strykningar som gjorts i tredje akten. I protest samlade hon ihop samtliga partitur från orkesterdiket och lämnade teatern, vilket effektivt stoppade alla planerade framföranden. Detta bidrog till att operan föll i glömska i decennier.

I Österbybruk har verket fått en enkel men omsorgsfullt genomarbetad iscensättning. Den intima miljön visar sig vara en tillgång snarare än en begränsning. Den gynnsamma akustiken får den relativt lilla orkestern att låta betydligt större än den faktiskt är, och bidrar till en imponerande körklang med närmast kyrklig kraft.

Smyths skicklighet som körkompositör kommer verkligen till sin rätt i detta verk. Kören framställer en blodtörstig mobb på ett sätt som påminner om det grymma kollektivet i Benjamin Brittens senare opera ”Peter Grimes”. Denna parallell är inte slumpmässig – båda verken utforskar mörka sidor av isolerade kustsamhällen där desperation driver människor till ondska.

Handlingen utspelar sig i ett utfattigt fiskarsamhälle vid Cornwalls yttersta udde. När fisket sviktar har bybornas moraliska kompass förskjutits dramatiskt. De har börjat plundra vrak från förlista fartyg, och när stormarna inte räcker till för att orsaka tillräckligt många skeppsbrott, tar de saken i egna händer. Genom att släcka fyren lockar de skepp mot klipporna och mördar sedan besättningarna – allt med kyrkans välsignelse.

Pastor Pascoe, spelad av en stram och välavvägd Mikael Horned, predikar om plundrarnas byte som ”Guds gåvor”. Denna omkastade moral gör operan hotande aktuell. Verket belyser hur illdåd kan rättfärdigas i religionens namn, hur överlevnadsinstinkten tar över när resurserna blir knappa, och hur hat riktas mot den som vågar stå upp för det rätta.

Musikaliskt rör sig Smyth i ett spännande gränsland. Förloppet till andra akten har sedan länge etablerat sig som ett självständigt orkesterverk och kommer att framföras vid Berwaldhallens säsongsöppning i september. I musiken möts dånande vågor med franskimpressionistisk transparens, och den musikdramatiska laddningen befinner sig någonstans mellan Verdis verism och Richard Strauss senromantik. Det finns eleganta referenser till både folkmelodier och Bizets ”Carmen”.

Marika Schultzes regi är klarsynt och håller nerven i både text och musik, även om den visuella gestaltningen är relativt statisk med trasiga fiskenät som huvudsaklig scenografi. Det centrala triangeldramat kretsar kring fiskaren Marc, spelad av Martin Lissel, som tänder varningseldarna för att rädda fartyg, och pastorns unga hustru Thirza som delar hans moraliska ståndpunkt.

Marcas försmådda fästmö Avis, framförd av Susanna Reuter, levererar ett talteaterbett ”Hora!” till sin rival innan de älskande går mot sin gemensamma ödesbestämda slutscen. Fjättrade i en grotta möter de kärleksdöden medan tidvattnet obönhörligt rullar in.

Produktionens självklara kraftcentrum är mezzosopranen Mathilda Bryngelsson i rollen som Thirza. Hennes prestation har uppmärksammats i sådan grad att Malmö opera kommer att sätta upp ”The Wreckers” nästa vår, där hon återigen kommer att gestalta huvudrollen.

Den begränsade spelperioden med endast tre föreställningar framstår som operans främsta svaghet. Ett så starkt och aktuellt verk förtjänar en bredare publik. Men för dem som missade chansen i Österbybruk finns alltså en ny möjlighet att uppleva detta återupptäckta mästerverk när det kommer till Malmö. Efter 120 år i skymundan får Ethel Smyths kraftfulla opera äntligen den uppmärksamhet den förtjänar på svensk scen.