Desperata illustratörer rasar mot AI: ”Stöldgodset används för att ersätta oss”

En stormig utveckling: AI-tekniken som hotar illustratörers levebröd

Användningsområdena för generativ AI-teknik växer snabbt, men under ytan döljer sig flera olösta frågor. Detta gäller särskilt hur AI samlar sitt träningsunderlag och hur framtida ersättningsmodeller kan utformas.

Generativt bildskapande med AI har utvecklats genom träning på enorma mängder befintligt bildmaterial från internet. Verktygen kan sedan återskapa och kombinera dessa bilder på oändligt många sätt. Problemet är att mycket av detta material är upphovsrättsskyddat och används utan upphovspersonernas samtycke eller ekonomisk ersättning.

För illustratörer och andra visuella kreatörer har denna utveckling fått allvarliga konsekvenser. Hanna Albrektson, en etablerad illustratör och författare till över femton barnböcker, är en av dem som drabbats.

”Mina vänner och jag pratar om hur AI påverkar våra jobb varje gång vi ses. Många av dem jobbar inom kreativa yrken som journalistik eller författarskap. Min man är fotograf och vi diskuterar detta dagligen,” berättar hon.

Förändringen kom smygande. För ungefär två år sedan började Albrektson märka en tydlig nedgång i förfrågningar. Trots att hon länge arbetat heltid med illustrationer har uppdragen för branschtidningar, dagstidningar, förpackningar och reklamsammanhang nästan helt försvunnit.

”De mer kommersiella uppdragen försvann först. Ett uppdrag jag haft i sex år tog plötsligt slut. Byråerna verkar också göra mer av bildprocessen själva, där illustratören kommer in mycket senare för att arbeta med det de redan tagit fram med AI,” förklarar Albrektson.

I sina barnböcker är Albrektson själv upphovsperson och äger därför verken. Även om hon för närvarande inte är orolig för konkurrens från AI-skapade barnböcker – något som enligt DN inte heller intresserar läsarna särskilt mycket ännu – finns många andra orosmoment.

”Jag vill utvecklas som kreatör och synas mer, men då ökar också risken att bli kopierad. För att motverka detta visar jag numera upp mer av hantverket bakom mitt bildskapande, till exempel arbetsprocessen på Instagram.”

På frågan om hon är rädd att AI ska kopiera hennes verk svarar Albrektson: ”Ja, jag är rädd att det ska komma något som är väldigt likt någon figur från mina böcker. Det känns som att det här är en enorm kraft som inte går att stoppa.”

Albrektson är tydlig med att hon inte kan tänka sig att arbeta med AI-genererade bilder. ”Varför ska vi anpassa oss efter AI? AI ska ju anpassas efter oss. När man kan generera bilder relativt enkelt med AI sjunker det ekonomiska och mänskliga värdet på hantverket. De som plagierar bidrar till att bildstatusen sjunker.”

Enligt en undersökning från Svenska Tecknare, en facklig förening för illustratörer, formgivare och speldesigners med flera, har 42 procent av medlemmarna förlorat jobb och inkomst på grund av AI. Detta är en ökning från 30 procent på bara två år.

Josefine Engström, ordförande för Svenska Tecknare, har sett hur medlemmarna förlorar allt fler uppdrag. ”AI förändrar allt i grunden. Till och med konstskolorna i landet har fått i uppdrag att arbeta med AI, något som aldrig tidigare gjorts,” säger hon.

Situationen är allvarlig för många medlemmar. ”Många går på knäna. Uppdragsgivare väljer allt oftare AI. Risken är att man inte kommer att värdera visuell kommunikation på samma sätt och att priserna pressas ytterligare,” förklarar Engström.

Svenska Tecknare vill se politiska förändringar kring AI-träning och upphovsrätt, särskilt gällande licensiering av bildmaterial och märkning av AI-genererat material. Engström påpekar att AI tränas på stulet bildmaterial från svenska upphovspersoner. Enligt EU-lagstiftning ska man kunna neka till att få sitt material använt för träning, men detta fungerar inte i praktiken.

”Ingen har resurser att kontrollera varje bild. Det ansvaret borde ligga hos AI-företagen, som föreslås i Frankrike. Sverige vill vara ett föregångsland inom tekniken, men det kräver en helhetsbild och bör inte ske på bekostnad av kulturella och kreativa upphovspersoner,” menar Engström.

Karl Johnsson, serietecknare och skapare av serien ”Vei”, delar oron. Även om hans egen arbetssituation ännu inte förändrats, påverkas han känslomässigt. ”Jag bävar inför framtiden. De flesta jag talar med känner tomhet, bedrövelse och ett starkt motstånd. Vi vet hur maskinerna lärt sig framställa AI-bilder. Det handlar om stöld,” säger han.

Johnsson, som också arbetar för tv-spelsföretag, ser hur AI påverkar fler områden än bara grafik. ”Många är rädda för att förlora jobbet. Samtidigt liknar arbetsmarknaden alltmer den amerikanska med fler projektanställningar och osäkra förhållanden.”

Han befarar allvarliga konsekvenser för framtidens illustratörer: ”Hur ska de begå misstag och lära sig av dem om de blir tillsagda av en maskin hur de ska teckna? Risken är en enorm likriktning, utan säregna röster. Samtidigt försvinner många instegsjobb direkt till AI. Vi kommer att bli fattigare, både i själen och i plånboken.”

Enligt Patent- och registreringsverket krävs det att den som skapat ett verk är människa för att få upphovsrätt. Därför har ingen upphovsrätt på en bild som helt framställts med ett AI-verktyg. Detta ställer nya frågor om kreativitet, originalitet och framtidens kulturella uttryck i en allt mer AI-dominerad värld.