De tror att dagens ekonomiska system går mot kollaps

Ekonomisk kris avslöjar systemets svagheter – experter efterlyser förändring

Kriget mot Iran och stängningen av Hormuzsundet skapade nyligen kraftiga skakningar i den globala ekonomin. Händelsen beskrevs av Internationella energiorganet (IEA) som ”den största utbudsstörningen i den globala oljemarknadens historia”. Oljepriset rusade med 60 procent, börser föll kraftigt och flygtrafiken närmade sig bränslebrist innan sundet tillfälligt återöppnades för trafik.

Denna kris har blottlagt djupare sprickor i vårt ekonomiska system, menar Tove Blomgren, kreativ chef på EY Dobermans framtidslabb Sally. Hon pekar på växande ojämlikhet, snabbt stigande levnadskostnader, ekologisk kris och ett tilltagande misstroende mot institutioner som tecken på systemets brister.

”Vi har ett system som i princip tvingar vår hand att fatta beslut som är kortsiktiga. Där man fuskar och dopar sig med fossil energi och kemikalier och där en cirkulär ekonomi inte är möjlig eftersom den inte växer exponentiellt, vilket hela logiken bygger på,” säger Blomgren.

Det nuvarande kravet på ständig ekonomisk tillväxt gör oss fortsatt beroende av fossila bränslen, trots utvecklingen av förnybara energikällor. IEA:s prognos från november förra året visar att efterfrågan på olja och gas kan komma att öka fram till 2050, vilket är en förändring från tidigare förväntningar om en snabb omställning till förnybar energi.

Erik Fernholm, föreläsare med bakgrund inom kognitiv neurovetenskap och lyckoforskning, menar att problemet inte handlar om ondska eller kunskapsbrist.

”Vi vet väldigt mycket om vad som främjar ett välmående liv och samhälle. Men vi är fast i invanda berättelser om individualism och överdriven konsumtion, trots att de inte längre hjälper oss,” förklarar Fernholm, som varit med och utvecklat ramverket Inner Development Goals.

Trots att Sverige tillhör de 20 länder i världen med högst BNP per capita, ökar känslan av meningslöshet bland befolkningen. Enligt analysföretaget Kairos Future har andelen som upplever meningslöshet ökat från 6 procent 2003 till 24 procent 2023. Runt 40 procent av svenskarna instämmer i att livet känns meningslöst eller att de är missnöjda med sin tillvaro.

”Det är svårt att missa att det ekonomiska systemet håller på att falla isär med allt som händer runt omkring oss, människor som separerats från samhället, varandra och naturen, människor som förlorar sina jobb och mår psykiskt dåligt,” säger skådespelaren Gustaf Skarsgård.

Tillsammans med juristen Fatima Osman Abdalla och miljöaktivisten Helena Norberg-Hodge har Skarsgård startat initiativet The Real Economy, som vill återknyta ekonomin till jorden, naturen och mänskliga relationer. De vill synliggöra hur dagens finansiella system döljer negativa konsekvenser för människor och ekosystem bakom globala värdekedjor och abstrakta siffror.

Fatima Osman Abdalla lyfter fram ISDS-klausulen (Investor State Dispute Settlement) i frihandelsavtal som ett exempel på hur systemet gynnar globala storföretag på bekostnad av lokala samhällen.

”ISDS-klausulen måste bort och frihandeln behöver regleras så att beslut om mark, pengar och resurser återigen hamnar hos de människor som berörs, inte hos avlägsna storföretag,” säger Abdalla.

Runt om i Europa pågår nu arbete för ekonomisk förändring. En rapport från Partners for a New Economy visar att det finns minst 735 organisationer som arbetar för att ställa om ekonomin så att den gynnar både människor och planeten.

Jo Swinson, tidigare minister i den brittiska regeringen och nu chef för Partners for a New Economy, förklarar hur organisationen bildades när en grupp miljöstiftelser insåg att de ekologiska problemen hade sin rot i det ekonomiska systemets funktionssätt.

”Vi vill skapa en ekonomi som tjänar människorna och naturen, inte det omvända,” säger Swinson och påpekar att ekonomiska system har förändrats tidigare i historien.

Den svensk-brittiske författaren Dougald Hine tror att förändringen kommer att ske genom improviserade svar på kriser snarare än genom välordnade processer. I sin bok ”At Work in the Ruins” beskriver han fyra viktiga aktiviteter för övergången: att bevara positiva framsteg, dokumentera det som går förlorat, överge destruktiva beteenden och återupptäcka bortglömda kunskaper.

”Att världen som vi känner den tar slut betyder inte att världen går under,” avslutar Hine.

Bland de många initiativ som vill förändra det ekonomiska systemet finns FN:s Beyond GDP, Dear Economy, Fund Your Mother, Lodsten, Partners for New Economy, The Real Economy, The Doughnut Economy och Wellbeing Economies. Det sistnämnda har stöd från länder som Skottland, Island, Nya Zeeland, Wales, Finland och Kanada, som alla arbetar för att skapa en ekonomi fokuserad på välbefinnande inom planetens gränser.