Digitalt skyddsrum kan skydda kulturarv vid krig

I Sveriges beredskap inför kriser prioriteras nu digitalisering av kulturarvet

Det svenska kulturarvet står inför nya utmaningar i en tid av ökad säkerhetspolitisk oro. En ny rapport från Rådet för skydd av kulturarv, publicerad av Riksantikvarieämbetet, lyfter fram digital beredskap som ett av tre prioriterade områden för att skydda kulturhistoriska värden vid eventuella kriser.

Enligt rapporten kan omfattningen av hur mycket vi satsar på 3D-scanning av unika museiföremål, digitalisering av inventarielistor och arkivhandlingar bli avgörande för hur väl det svenska kulturarvet kan bevaras om landet skulle utsättas för krig eller omfattande cyberattacker.

– En lagringsyta för detta ändamål finns inte i dag. Vi föreslår att man utreder frågan och tittar på en lämplig finansieringsmodell, säger riksantikvarie Susanne Thedéen, som är sammankallande för Rådet för skydd av kulturarv.

Hon förklarar att ett digitalt skyddsrum skulle kunna vara antingen en fysisk installation, exempelvis i form av en serverhall, eller existera som en molntjänst. Rådet rekommenderar att regeringen tillsätter en utredning för att undersöka hur ett nationellt digitalt skyddsrum skulle kunna utformas. I detta skyddsrum skulle digitala kopior från bibliotek, museer och andra kulturinstitutioner kunna samlas och förvaras säkert.

Frågan om skydd av kulturarvet har blivit särskilt aktuell sedan Rysslands invasion av Ukraina för fyra år sedan. Enligt FN-organet Unesco har minst 500 kulturminnen, däribland historiska byggnader, teatrar och bibliotek, förstörts i Ukraina under kriget.

Thedéen betonar vikten av digitala kopior med ett välkänt exempel:

– Att det fanns en 3D-scanning av Notre Dame var utgångspunkten för hela återuppbyggnaden efter branden, säger hon.

Förutom digital beredskap nämner rapporten ytterligare två prioriterade områden. Det ena handlar om utökat skydd för kulturegendomar som inte kan flyttas, såsom skulpturer och byggnader. Här behövs fler konkreta åtgärdsplaner för hur dessa kan skyddas med exempelvis sandsäckar och täckta fönster i händelse av väpnad konflikt.

Det tredje prioriterade området handlar om att förbättra samarbetet mellan olika kulturorganisationer. Rapporten förespråkar fler praktiska övningar där institutioner tillsammans tränar på olika krisscenarier för att stärka den gemensamma beredskapen.

Rådet för skydd av kulturarv, där representanter från bland annat Kungliga biblioteket samt centrala och regionala museer ingår, understryker att finansieringen av dessa beredskapssatsningar inte bör belasta kulturbudgeten.

– Eftersom det handlar om att stärka beredskapen ska detta inte finansieras av kulturbudgeten utan av civilförsvarsbudgeten, säger Susanne Thedéen.

Regeringen har uppmärksammat behovet och avsatte 2024 sammanlagt 84 miljoner kronor för att skydda kulturarvet i händelse av krig. Denna satsning löper över en treårsperiod.

Utmaningarna är många, men med ökad digitalisering, fysiska skyddsåtgärder och förbättrad samverkan mellan kulturinstitutioner hoppas man kunna säkra kulturarvet även under svåra förhållanden. Erfarenheterna från pågående konflikter i omvärlden och händelser som branden i Notre Dame-katedralen i Paris har visat hur sårbart kulturarvet kan vara – men också hur avgörande god förberedelse är för möjligheten att återställa eller rekonstruera förlorade värden.

Rapporten, som är framtagen på uppdrag av regeringen, utgör nu ett viktigt beslutsunderlag för fortsatta investeringar i kulturarvets säkerhet och långsiktiga bevarande i en alltmer osäker omvärld.