Expert: ”Hela paletten” av hot mot Eurovision

I kväll förvandlas Wiener Stadthalle till Eurovisionsschlagerfinens epicentrum när tävlingen går av stapeln den 12 maj. Men bakom glittret och glamouren döljer sig en omfattande säkerhetsapparat som arbetar på högvarv.

Enligt Dieter Csefan, biträdande chef för delstatspolisen i Wien, genomförs omkring 15 000 säkerhetskontroller inför evenemanget. Det berättar han i en intervju med österrikiska public service-bolaget ORF. Kontrollerna omfattar alla inblandade – från cateringpersonal till artisternas följen och tekniker.

Under själva evenemanget står insatsstyrkor redo med bland annat drönarförsvar och ett stort antal poliser, både civilklädda och uniformerade. Säkerhetsnivån kan liknas vid den på internationella flygplatser, där ingenting lämnas åt slumpen.

Peter Narbe, som nu arbetar som strategisk rådgivare vid säkerhetsföretaget 2Secure, har gedigen erfarenhet av Eurovisionens säkerhetsutmaningar. Han ansvarade för säkerhetsapparaten i Malmö arena när tävlingen hölls där både 2013 och 2024.

– Det är ett högexponerat evenemang som väcker känslor åt alla håll, med risker och antagonister som täcker hela paletten – från geopolitik och extremism till politisk höger–vänster och hbtq, säger Narbe.

Han beskriver evenemanget som en säkerhetsoperation som pågår dygnet runt och som sträcker sig långt utöver själva tävlingsdagarna. Hotbilden är komplex och innefattar allt från cyberattacker och terrordåd till olika former av störningar och demonstrationer, där konflikten mellan Israel och Palestina står i särskild fokus i årets kontext.

En ytterligare komplicerande faktor är det stora antalet inblandade aktörer. Narbe beskriver samarbetet, med en viss underton av humor, som ”en samverkansorgie” där många olika intressen och organisationer måste koordineras.

Säkerhetsarbetet är enligt Narbe uppbyggt kring fyra grundpelare. Först handlar det om förebyggande åtgärder för att minimera potentiella risker. Därtill kommer fysiska skyddsbarriärer och olika former av detektionssystem för att upptäcka eventuella hot i tid. Den fjärde komponenten är beredskap – förmågan och resurserna att effektivt hantera incidenter om något faktiskt skulle inträffa.

När Narbe jämför årets säkerhetsarbete med Eurovision 2013 framhäver han främst två skillnader. Cybersäkerhet har gått från att vara en sidofråga till att bli ett högprioriterat område. Dessutom menar han att statliga aktörer utgör ett mer reellt hot idag än för elva år sedan.

– Men i övrigt är det inte så stor skillnad. Terrorhotet och konflikten mellan Israel och Palestina fanns även då, påpekar han.

Eurovision Song Contest har under åren utvecklats till att bli mycket mer än bara en musiktävling. Det är ett globalt evenemang som lockar hundratals miljoner tittare världen över och har blivit en arena där inte bara musik utan också politik, kulturkrockar och värderingsfrågor ofta kommer till uttryck.

I takt med att tävlingen vuxit har också säkerhetsutmaningarna ökat. Internationella spänningar, terror och cyberattacker representerar ett ständigt föränderligt hotlandskap. Samtidigt har tävlingen blivit en symbol för öppenhet och inkludering, värden som organisatörerna strävar efter att skydda genom omfattande säkerhetsåtgärder.

När artisterna kliver upp på scenen i Wien imorgon är det därför resultatet av månader av minutiös planering, där säkerhet balanseras mot publikens upplevelse och evenemangets öppna karaktär – en balansgång som blir allt mer utmanande i dagens komplexa geopolitiska klimat.