Ikea och gamla ishallen får nytt liv som bostäder

I byggsektorn visar återbruk av betongkonstruktioner lovande resultat

En revolution pågår tyst i Sveriges byggsektor. Medan återanvändning av tegelstenar, fönster och dörrar redan blivit relativt etablerat, har betongkonstruktioner – som står för de största klimatutsläppen inom byggnation – länge ansetts svårare att återbruka. Nu visar forskningsprojektet ”Återhus” att även betongkonstruktioner med fördel kan ges nytt liv i nya byggnader.

Projektet, som pågått under fem år, har samlat tunga aktörer från hela branschen. Offentliga organisationer som Akademiska Hus, Stockholms stad och KTH har samarbetat med privata aktörer som NCC, Magnolia Bostad och Svensk Betong för att utforska möjligheterna att ”bygga hus av hus”.

– Det var en hel del osäkerhet och frågor från byggbranschen kring möjligheterna att bygga nya hus med gammalt material. Alltifrån tillgången på material, hur man ska planera när man inte vet vad som finns att tillgå till kvaliteten på det gamla materialet, säger Katarina Malaga, chef för strategisk forskning och affärsutveckling på forskningsinstitutet Rise och initiativtagare till återhusprojektet.

Hon påpekar att det finns en utbredd missuppfattning i branschen: ”Man tror ju att något som har suttit i en byggnad i 50 år är så pass gammalt att det bara är att krossa och lägga på deponi.”

Projektet har haft tre huvudsakliga mål: att minska klimatavtrycket, spara på resurser och samtidigt säkerställa att det inte blir dyrare än traditionellt byggande. Resultaten visar att samtliga mål är möjliga att uppnå.

Inom återhusprojektet har forskarna utvecklat en metodik för att granska och kvalitetssäkra återbrukat material, med särskilt fokus på betong men även på andra lastbärande komponenter som trä- och stålbalkar. Genom flera storskaliga demonstrationsprojekt har de kunnat beräkna besparingar både vad gäller koldioxidutsläpp, resurser och ekonomi.

– I vissa fall blir det lite dyrare, men man sparar såklart alltid på koldioxidutsläppen och resurser när det gäller material, förklarar Malaga. – Men i vissa projekt, som i Kållered i Göteborg där det gamla Ikeavaruhuset revs, behöver det inte kosta mer.

Ikeavaruhuset, byggt på 1970-talet, ansågs ha nått slutet av sin livslängd. Men undersökningar visade att betongen faktiskt hade bättre tryckhållfasthet än ny betong, med en bedömd återstående livslängd på minst 100 år.

Ett konkret exempel på återbruk i stor skala är bygget på Litteraturgatan i Göteborg, där nya hyreshus uppförs med betongelement från det gamla Ikeavaruhuset. Dessutom används limträbalkar som bärande konstruktion samt delar av plåtfasaden från ishallen Isdala i Kortedala.

– Där har man kommit fram till att ekonomin blev plus minus noll jämfört med att bygga med helt nya material. Så det behöver inte vara dyrare, konstaterar Malaga.

Miljövinsterna är däremot betydande. Projektet återanvände över 3 000 kvadratmeter betongelement från Ikea-rivningen, vilket sparade 1 300 ton avfall. Klimatavtrycket minskade med 40 kilo koldioxidekvivalenter per kvadratmeter betongelement.

Trots att Återhus formellt är ett forsknings- och innovationsprojekt har resultaten redan börjat påverka den kommersiella byggmarknaden. Allt fler aktörer visar intresse för att inkludera återbrukade betongelement i sina projekt.

Det finns dock fortfarande utmaningar som måste lösas innan återbruk av betongkonstruktioner kan ske i större skala. Logistik och planering är två centrala områden – att veta var användbart material finns tillgängligt och hur man effektivt kan transportera det till nya byggplatser utan att miljövinsterna äts upp av längre transporter.

Med tanke på byggsektorns betydande klimatpåverkan representerar dessa framsteg inom återbruk av betongkonstruktioner en viktig milstolpe i branschens omställning mot mer hållbara byggmetoder. Det som tidigare ansågs vara tekniskt och ekonomiskt ogenomförbart har visat sig vara både praktiskt genomförbart och potentiellt kostnadseffektivt.