Den svenska skådespelaren Elli Avram från Tyresö har etablerat sig som en av få utländska stjärnor i Bollywood, världens största filmindustri sett till publik och den näst största när det gäller omsättning. Hennes resa från förorten söder om Stockholm till Bombays filmstudior är en berättelse om enveten målmedvetenhet och kulturell anpassning.

När Elli Avram, egentligen Elisabet Emelie Avramidou Granlund, kliver ur bilen i Bombay möts hon omedelbart av ett tjugotal paparazzi. Kamerorna börjar smälla medan hon poserar i grå mjukisbyxor och svart linne. ”Hur mår du?” utbrister hon på svenska till fotograferna innan hon skyndar in i en dansstudio för att träna in koreografi till sociala medier.

Detta är vardagen för 36-åringen som för drygt tio år sedan tog steget från Sverige till Indien utan nätverk, språkkunskaper eller garantier om framgång. I dag är hon ett bekant ansikte i landet med över 1,4 miljarder invånare.

Drömmen om Bollywood föddes redan i barndomen när Elli såg sin första indiska film. Hon blev omedelbart fascinerad av danserna, de färgglada kostymerna och den energi som genomsyrade filmerna. Hon förvandlade sitt flickrum till en studio där hon sminkade sig, klädde ut sig och filmade sig själv i ett försök att efterlikna sina idoler på bioduken.

Men vägen dit var inte rak. Först siktade hon på en karriär som konståkerska och hade höga ambitioner om att nå världstoppen. När en knäskada stoppade de planerna vände hon blicken åt ett annat håll. Bollywood, som tidigare varit en barndomsdröm, blev plötsligt ett konkret mål.

Förberedelserna började långt innan hon faktiskt reste. Hemma i Tyresö började hon leva som om hon redan var en Bollywoodstjärna. Hon gick med i dansgruppen Pardesi Dance Group som turnerade med Bollywoodinspirerade föreställningar runt om i Skandinavien. Hon skrev in sig på hindikurser på Stockholms universitet för att lära sig språket. Och hon jobbade i en smyckesbutik direkt efter studenten för att spara pengar till resan.

Föräldrarna, särskilt pappan Jannis Avramidis som är musiker med grekiska rötter, var tveksamma. De varnade för att Indien var långt borta, att hon inte kunde språket tillräckligt bra och att hon saknade de kontakter som krävs för att ta sig in i filmindustrin. Men Elli lät sig inte avskräckas. Hennes inställning var klar: bara den som vågar kan lyckas.

I september 2012, drygt 20 år gammal, landade hon i Bombay utan nätverk i filmindustrin. Den första tiden var tuff. Hon bodde i ett litet rum utan luftkonditionering, där kackerlackor kryllade i köket. I den tryckande hettan brukade hon lägga sig naken på det svala marmorgolvet med en kudde. På toaletten sprang ödlor omkring. Hon var ensam i en främmande kultur med andra sociala koder och förväntningar.

Trots att hon anlänt med stort självförtroende fick det sig snabbt en törn. I den indiska filmindustrin möttes hon av en rad kritiska åsikter om sitt utseende. Din panna är för hög, du är för tjock, du är för kort, fick hon höra. Hon lyssnade på agenterna, som hon trodde visste bäst. Men när hennes föräldrar kom på besök och märkte att hon inte var sig själv blev det en vändpunkt.

Hon bestämde sig för att sluta lyssna på andra och bara vara sig själv. Strategin fungerade. Hon fick medverka i dansnummer tillsammans med en av Bollywoods största stjärnor, trots att hennes agent kritiserat att hon färgat håret rött. Det blev en väckarklocka om att följa sitt eget hjärta.

Genomslaget kom 2013 med komedithrillern ”Mickey Virus”. Hon deltog också i ”Big Boss”, den indiska versionen av Big Brother, där hon klarade sig i 70 dagar. Hennes språkkunskaper utvecklades snabbt, och efter ungefär ett och ett halvt år talade hon hindi flytande.

I dag är Elli Avrams liv drastiskt annorlunda jämfört med den enkla början. Hon har två lägenheter i Bombay: en inne i stan och en större på en ö där hon bor tillsammans med sina katter Charles och Edward. Hon har fem anställda: en personlig assistent, en manager, en chaufför och två personer som hjälper till i hushållet. Därtill anlitar hon hår- och sminkartister vid behov.

Att anpassas till livsstilen med anställd personal har varit en utmaning för henne som svensk. I Indien förväntas en viss distans mellan arbetsgivare och anställda, något som stred mot hennes mer jämlika svenska uppfostran. Hon berättar om gången då hon satte sig bakom chauffören på en moppe för att det skulle gå snabbare – något som upprörd många indier som ansåg det olämpligt.

När vi följer henne under en och en halv dag i Bombay blir det tydligt hur känd hon är. På en båt till hennes hem på ön tittar barn och vuxna nyfiket. En liten pojke kommer fram med sin mamma för att ta en selfie. Han har känt igen henne från en av hennes filmer.

Vardagen är intensiv. Hon tränar varje dag med sin personliga tränare Amit More, som är imponerad av hennes disciplin och styrka. Hon lyfter 50 kilo i bänkpress och kallar sig själv för ”one meal person”. Efter en skada i svanskotan har hon satsat hårt på styrketräning. Konståkningen lärde henne disciplin och att aldrig ge upp, egenskaper hon tar med sig in i skådespelarkarriären.

Mellan träning, dans, fotografering och möten plingar telefonen ständigt. Hon pratar med sin manager om kommande engagemang, kollar sociala medier och irriterar sig på paparazzifotografernas bilder. Livet som frilansare i nöjesbranschen är ett dygnet-runt-jobb.

Att vara ensam utan familj har varit bland det svåraste, berättar hon. Medan indiska skådespelare får hjälp av sina familjer med praktiska saker har hon tvingats ordna allt själv – från skatter till checkar till anställda. Hon saknar familj och vänner i Sverige, de som kände henne innan hon blev Elli Avram och som inte bryr sig om hennes stjärnstatus.

Numera känner hon sig mer hemma i Indien än i Sverige. Hon uppskattar att indier lever ut sina känslor mer än svenskar, något hon kopplar till sitt grekiska arv från pappans sida. Hon har också anammat det andliga och tron på återfödelse. Hon kände sig så hemma när hon kom till Indien att hon tror att hon var indier i ett tidigare liv.

Efter 14 år i landet börjar hon känna sig nöjd. Hon har arbetat med nästan alla stora stjärnor i Bollywood, gjort otaliga filmroller, dansnummer, uppträtt på prisgalor och spelat in reseshowen ”India with Elli”. Hon har precis spelat in tre filmer och befinner sig i ”pitchingstadiet” för nya projekt.

En av hennes största prestationer, menar hon själv, är att hon fått spela både indier och utlänningar – något ingen annan utländsk skådespelare lyckats med tidigare. Men det har krävt hårt arbete. Som utländsk skådespelare måste du jobba tre gånger så hårt som en indier för att bli sedd, accepterad och få möjligheter, förklarar hon.

Tankar på Hollywood eller internationell film har förekommit. Under pandemin fanns planer på att resa till London, men de ställdes in. Hon blev kvar i Indien och förälskade sig i landet ännu mer. Om hon fick välja mellan en typisk indisk roll och en mer seriös roll i engelsk eller svensk film skulle hon utan tvekan välja den indiska. Det är där hennes kärlek ligger, och det kommer den alltid att göra, säger hon.

Någon formell skådespelarutbildning har hon inte. Men hennes mamma, den svenska skådespelerskan Maria Granlund, har förmedlat sin kunskap, och Elli har tagit privatlektioner i Indien. En svensk skådespelarkarriär är inte något hon siktar på, även om hon skulle kunna tänka sig en polisserie eller rolig komedi där hon får använda sin talang för dialekter och komedi.

För första gången på 14 år börjar hon lära sig att ta pauser. Men helt sluta kommer hon aldrig. På senare tid har hon fattat intresse för odling och drömmer ibland om ett enklare liv. Med längtan i rösten pratar hon om bönder som de rikaste människorna på jorden – de som lever med naturen och bara behöver oroa sig för vädret.

Under vårt besök stannar hon vid en blomsterhandel på vägen mellan sina två hem. En tioårig pojke som jobbat där sedan han var sex år säljer henne en växt. Hon vet att han tar för mycket betalt, men det spelar ingen roll. Hon ger också pengar till en blind person som passerar.

Kanske har en ny dröm börjat gro. Jag tror det är slutmålet, att odla min egen lott och bo i en liten stuga. Jag älskar allt som är pyttelitet, säger Elli Avram. Men tills vidare fortsätter livet som Bollywoodstjärna i Bombay, världens filmmecka där drömmar både testas och uppfylls.