En ny kontrovers har uppstått kring den amerikanska försvarsledningen efter att krigsminister Pete Hegseth föreslagit testosterontester för landets soldater. Förslaget innebär att militären skulle genomföra hormonkontroller och sedan erbjuda testosterontillskott till de soldater som bedöms ha för låga nivåer. Förslaget har mött skarp kritik från både experter och kommentatorer som ser det som både medicinskt tveksamt och symbolpolitiskt laddat.

Pete Hegseth, som leder det amerikanska försvarsdepartementet Pentagon, har tidigare varit tydlig med sin syn på militären. I sin bok ”War on warriors” från 2024 kritiserar han vad han kallar en ohelig allians mellan politiska ideologer och svaga Pentagon-ledare som enligt honom har lämnat amerikanska soldater utan verkliga försvarare i Washington. Nu, i sin nya position, verkar han vilja omsätta sina idéer i praktisk politik.

Förslaget om testosterontester kan ses som mer än bara en medicinsk åtgärd. Det handlar i stor utsträckning om symbolpolitik och ett försök att appellera till en viss bild av maskulinitet. Kritiker menar att förslaget knyter an till föreställningen om en manlighet i kris, en idé som paradoxalt nog är lika gammal som själva mansidealet. Redan 2002 beskrev författaren Lars Linder detta fenomen och påpekade att varje ny samhällsordning upplevs som ett hot mot det tidigare rådande mansidealet.

Det faktum att modern krigföring ser helt annorlunda ut idag jämfört med historiska slag verkar inte bekymra försvarsledningen. Experter har kallat förslaget ”vetenskapligt galet” och pekat på att det saknar stöd i medicinsk forskning. Samtidigt passar förslaget väl in i det bredare politiska projektet under Donald Trumps administration, som präglas av nostalgiska drömmar om en förfluten guldålder.

Det finns också en märklig motsägelse i Trumpadministrationens hållning. Å ena sidan driver hälsominister Robert F. Kennedy Jr ett korståg mot det han anser vara onaturligt, särskilt mediciner och vaccin. Denna så kallade wellnessfascism kombinerar högerextremism med new age-tänkande och hälsohets. Å andra sidan föreslås nu konstgjord hormonbehandling av soldater, vilket knappast kan beskrivas som ett naturligt ingrepp.

Testosteronanvändningen är inte bara en amerikansk företeelse. I Sverige har Socialstyrelsen rapporterat en dramatisk ökning av antalet män som får testosteron utskrivet av läkare. Under de senaste tjugo åren har antalet recept ökat med hela 300 procent. Detta visar på en bredare trend där testosteron allt mer ses som en lösning på olika problem.

Problemet blir än mer akut när man tittar på den illegala marknaden. Svenska tullen har hittills i år, fram till maj, gjort över 280 beslag av testosteron. Många unga män väljer att köpa hormonet på svarta marknaden, ofta påverkade av influencers och innehåll på sociala medier som sprider missvisande information om testosteronets effekter.

I vissa delar av sociala medier framställs testosteron som en mirakelkur, ett elixir som kan lösa problem med självförtroende och manlighet. Men den medicinska verkligheten är en helt annan. Experter varnar för allvarliga biverkningar, och det finns dokumenterade fall av unga män som har skapat permanenta skador på sin hälsa genom okontrollerad hormonanvändning.

Ett avskräckande exempel är den så kallade looksmaxxing-influencern Clavicular, som enligt uppgift har injicerat testosteron sedan 14 års ålder. Resultatet blev att han nu lider av infertilitet, en konsekvens som visar på de allvarliga riskerna med hormonmissbruk i unga år.

Den svenska utvecklingen speglar delvis samma fenomen som syns i USA. Under coronapandemin dokumenterades i Sverige hur olika ideologiska strömningar blandades samman i grupper som Frihetsrörelsen. En giftig cocktail av högerextremism, alternativ hälsolära och konservativa könsideal skapade en farlig blandning som fortsätter att påverka samhällsdebatten.

Frågan om testosteron i militären och samhället i stort handlar ytterst om hur vi definierar manlighet och styrka i det moderna samhället. När politiska ledare föreslår medicinska ingrepp baserade på föråldrade mansideal snarare än på vetenskap, uppstår ett problematiskt möte mellan ideologi och fakta. Experter fortsätter att varna för de medicinska riskerna, medan debatten om maskulinitet och dess uttryck i samhället fortsätter att polarisera.