Nästa år, 2027, är det exakt hundra år sedan Wilhelm Stenhammar avled. Nu presenterar Göteborgs Symfoniorkester (GSO) tillsammans med dirigenten Patrik Ringblom vad som kan bli det mest omfattande hyllningsprojektet i modern svensk orkesterkultur. Under nio veckor och 40 konserter ska orkestern framföra i stort sett hela Stenhammars produktion – ett ambitiöst firande som sätter fokus på en av Sveriges viktigaste tonsättare.
Wilhelm Stenhammar, född 1871, räknas som en av de främsta arkitekterna bakom den nordiska senromantiken. Han var inte bara tonsättare utan även verksam som pianist, kritiker och dirigent. Hans verk kännetecknas av en melodisk rikedom och en elegant orkesterbehandling, med inspiration från såväl Johannes Brahms som nordisk folkmusik. För Göteborg har han en unik historisk betydelse. Han var GSO:s första chefsdirigent åren 1907–1922, och under den tiden formade han orkesterns identitet och lyfte den från en lokal ensemble till en institution med internationellt rykte. Utan hans insatser hade det svenska symfoniska musiklivet sett annorlunda ut, vilket gör det högst passande att just GSO tar sig an detta tidskrävande uppdrag.
Jubileumsfestivalen är planerad till våren 2027 och löper över nio intensiva veckor i Göteborgs Konserthus. Repertoaren spänner över nästan hela hans livsverk: de fem symfonierna, de två pianokonserterna, violinkonserterna, flera stråkkvartetter, vokalverk, körstycken samt orkestermusiken till August Strindbergs pjäs ”Ett drömspel”. Enligt arrangörerna kommer konserterna att presenteras i tematiska block, där kammarmusik, symfoniska verk och romanser får egna fokusperioder. På så sätt skapas en berättelse om Stenhammars konstnärliga utveckling – från den unge, passionerade romantikern till den mognare, mångfacetterade tonsättaren.
Patrik Ringblom, som under flera decennier varit en av Sveriges mest profilerade dirigenter inom nordisk repertoar, står som konstnärlig motor för projektet. Han har tidigare gjort uppmärksammade inspelningar av Stenhammars kammarmusik och samarbetat med flera ledande europeiska ensembler. För Ringblom handlar jubileet om att lyfta musik som ofta försummats i internationella konsertprogram. ”Det är en självklarhet att hylla Stenhammar med hela hans verk. Vi vill visa publiken hur mångsidig han var – från storslagna symfonier till intima, nästan minimalistiska pianostycken”, säger han i ett pressmeddelande.
Att spela en enda tonsättares samtliga verk inom en så koncentrerad tidsperiod är unikt i svensk konserthistorisk. Internationellt finns paralleller med de omfattande cykelprojekten kring exempelvis Beethoven och Bruckner, men ett liknande satsning på en svensk tonsättare av denna dignitet har aldrig gjorts förut. Projektet väntas locka internationell publik och kritik, och det stärker Göteborgs position som en ledande kulturstad i Norden. Det innebär också ett uppsving för den svenska musikforskningen, eftersom flera verk behöver förberedas på nytt utifrån originalmanuskript. GSO har tillsammans med statliga institutioner arbetat med att ta fram nya, tillförlitliga notutgåvor – något som i sig kan betraktas som ett omfattande forskningsprojekt.
Jubileet för med sig både logistiska och konstnärliga utmaningar. Att sammanställa ett komplett program av den här omfattningen kräver en noggrann planering över flera säsonger. Flera gästande ensembler kommer att bjudas in för att täcka den stora kammarmusikrepertoaren, medan GSO själv tar sig an de stora symfoniska verken. Biljettförsäljningen väntas öppna under det kommande året, och arrangörerna hoppas kunna nå både den trogna klassiska publiken och nya, yngre lyssnare genom introduktionskonserter och samarbeten med utbildningsinstitutioner.
Hyllningen markerar mer än ett 100-årsminne. Det är ett tydligt bevis på att Wilhelm Stenhammars musik fortfarande lever och engagerar. Genom att göra hela hans verk tillgängliga för en nutida publik sätter Göteborgs Symfoniorkester ett starkt avtryck i den svenska musikkanon. Om ytterligare hundra år kommer detta initiativ med stor sannolikhet att beskrivas som en vändpunkt för hur den nordiska konsertrepertoaren förvaltas. För Göteborgs del handlar det slutligen om att ge tillbaka det arv som Stenhammar en gång gav staden – och att låta hans musik fortsätta tala till nya generationer.
