Hon har filmat sin ritt över Sverige: ”Hästarna rymde häromdagen”

En ovanlig syn mötte stockholmare mitt i city när två majestätiska hästar passerade över ett övergångsställe. Den gråa unghästen Sol och hennes medföljare, den nordsvenska travaren Lea, hade precis avslutat en remarkabel resa genom Sverige – en 50 mil lång färd som tagit ett helt år att genomföra.

Bakom projektet står regissören Johanna St Michaels, som nu äntligen kan andas ut efter att ha nått mållinjen på Gärdet i Stockholm. För förbipasserande blev det ett fotomoment, och Sol är vid det här laget van vid uppmärksamheten.

”Det känns skönt att vara klar. Det har varit otroligt mycket planering. Jag hade inte räknat med att det skulle vara så slitsamt”, säger Johanna St Michaels medan hästarna vilar och äter hö efter den långa vandringen.

Den fysiska utmaningen har visat sig vara större än väntat. Det är inte själva ridningen som varit mest krävande, utan allt det praktiska runtomkring. Att dagligen sadla hästarna, sätta upp och plocka ner hagar i skogen, och sova i skift för att övervaka djuren har varit påfrestande. Ett tillfälle rymde till och med hästarna, även om de lyckligtvis inte hann långt innan de återfanns i närheten där de fridfullt betade gräs.

Resan, som går under namnet Democratic cowgirl, är långt ifrån en vanlig ridtur. Det är ett omfattande dokumentärprojekt som ska resultera i både en fotobok och en film. Under färden har Johanna St Michaels intervjuat ett slumpvis urval av människor – en person om dagen – för att fånga deras tankar inför valet 2026, med klimatet som utgångspunkt.

Det har blivit ett femtiotal intervjuer, och bland de medverkande finns även filosofen och författaren Jonna Bornemark. Projektets centrala fråga handlar om hur vi kan leva ett gott liv samtidigt som vi räddar planeten, och hur vi kan förverkliga våra drömmar på ett klimatsmart sätt.

Men Johanna St Michaels upptäckte snabbt att människor inte alltid ville prata om just klimatet. Istället fördes samtalen ofta in på andra ämnen som låg närmare hjärtat – sjukvården, skogsbruket eller andra lokala frågor. Hon betonar att hennes roll inte är att agera journalist, utan snarare att lyssna och ge människor utrymme att uttrycka sina tankar.

Under det gångna året har hon mött en bred palett av människor. Allt från tonårstjejer med epa-traktorer som uttryckte frustration över SD:s tidigare abortpolitik, till pensionärer som bjudit hem henne på middag. Ett särskilt minnesvärdt möte var med 84-årige Ronny i värmländska Molkom, som ägnat 14 år av sitt yrkesliv åt att gräva diken i våtmarkerna med grävskopa. Nu bevittnade han hur alla dessa diken fylldes igen, eftersom man insett att dikningarna var onödiga och negativa för klimatet.

En annan familj i Norberg gjorde starkt intryck. De hade slutat äta kött under ett helt år för att kunna finansiera en resa i Europa. ”Jag blev grymt imponerad av dem”, säger Johanna St Michaels, som växte upp i Årjäng i Värmland men numera bor i Göteborg.

Kärleken till hästar har följt Johanna St Michaels sedan barndomen. Som tonåring tränade hon travhästar, och hon arbetade även som fotmodell. I tjugoårsåldern fick hon ett drömkontrakt efter en audition i Central Park i New York där hon skulle rida på en ponny. Under tio år bodde hon i staden och livnärde sig på att medverka i reklamkampanjer för herrparfymen Stetson.

I reklamfilmerna satt hon bakom manliga modeller på hästryggen, och trots att det var hon som stod för ridkunskaperna skulle det se ut som att mannen kontrollerade hästen. ”Jag skulle sitta och slänga med håret och se beundrande på de muskulösa machomännen, fast egentligen var det jag som red. Men det var ett lukrativt jobb”, minns hon med ett leende.

I Democratic cowgirl-projektet råder det dock ingen tvekan om vem som håller i tyglarna. Sol beskrivs som en tidigare ”vildhäst” som Johanna St Michaels själv red in. Nu hyrs båda hästarna in till projektet.

Idén till filmen och boken föddes faktiskt ur en helt annan dröm – att köpa en egen häst. Men planerna möttes av klimatångest. Hästar har en betydande klimatpåverkan genom sitt behov av hö, transporter i hästtransporter och mediciner. Detta fick henne att reflektera över hur andra människor balanserar sina drömmar mot klimathotet.

”Då slog det mig att jag ville rida tvärs över Sverige, rakt genom hjärtat, där det finns malm och skog, som vi fått vårt välstånd ifrån”, förklarar hon. Tanken var att utforska hur människor på landsbygden lever och förstå varför klimatfrågan upplevs så polariserad mellan stad och land. I Göteborg pratas det mycket om klimatet, men hon ville se verkligheten i Sveriges inland och de regioner som historiskt byggt landets välstånd.

Ritten började i Töcksfors, nära den norska gränsen, och 50 mil senare – i en takt på fem kilometer i timmen – stiger regissören av sadeln i huvudstaden. Resan har förändrat hennes syn på den svenska naturen, men inte nödvändigtvis på ett positivt sätt.

”Resan har förändrat min blick på naturen, som tyvärr är väldigt utarmad. Jag har bara träffat en älg, och alla stigar och skogsvägar är igenvuxna. Det finns bara snårskog”, säger hon med bekymrad min.

Om hon som erfaren ryttare har så svårt att ta sig genom skogen måste det vara hopplöst för vilda djur att ta sig över de stora vägarna, resonerar hon. Infrastrukturen är byggd enbart för bilar, utan hänsyn till fotgängare, cyklister eller djurlivet.

Projektet är inspirerat av långsryttaren och upptäcktsresanden Linde Klinkowström-von Rosen som red genom Europa på sin häst Castor i början av 1900-talet. Planen är att både filmen och fotoboken ska färdigställas nästa år, och utgöra ett unikt tidsdokument över Sverige och svenska röster inför 2026 års val.