Kristen Stewarts vilda och vackra långfilmsdebut simmar rakt ut i smärtan

I skymningszonen mellan självbiografi och experimentell poesi gör den amerikanska skådespelerskan Kristen Stewart nu sin långfilmsdebut som regissör. Filmen ”The Chronology of Water” baseras på författaren Lidia Yuknavitchs hyllade memoarer från 2011, en text som är lika rå som poetisk i sin skildring av ett tumultartat kvinnoliv.

Stewart, mest känd för sin roll i ”Twilight”-filmerna men som under senare år byggt en karriär på indie-filmer och konstfilm, har länge talat om sin fascination för Yuknavitchs verk. Efter flera års arbete med manusbearbetning och finansiering kunde hon äntligen presentera resultatet vid höstens filmfestivaler.

Filmen följer Yuknavitchs livsresa, från hennes uppväxt i en dysfunktionell familj med en alkoholiserad far och en emotionellt frånvarande mor, genom hennes tid som lovande simmare, till åren av självdestruktivitet, droger och alkohol. Det är en berättelse om sorg och trauma, men också om konstens och litteraturens förlösande kraft.

Imogen Poots spelar huvudrollen och gestaltar Yuknavitch i olika skeden av livet, från tonåren till vuxen ålder. Stewarts regi utmärker sig genom att inte väja för de mest smärtsamma eller intima ögonblicken i berättelsen. Särskilt modigt är hur filmen hanterar kvinnlig sexualitet och självutforskning.

Kroppsliga erfarenheter står i centrum för berättelsen. Yuknavitch har beskrivit sitt förhållande till vatten som både en tillflykt och en metafor för livet självt – något som Stewart översatt till visuellt slående undervattensscener. I filmen blir simning både en konkret handling och en symbol för att röra sig genom livets svårigheter.

En av filmens mest omdiskuterade aspekter är dess explicita skildringar av sexualitet. Stewart har valt att visa huvudkaraktärens förhållande till sin egen kropp utan censur eller romantisering. Onani blir i filmen både ett uttryck för självbestraffning och en väg till befrielse – en ovanlig och nyanserad skildring av kvinnlig sexualitet på film.

Kritiker har noterat hur filmen rör sig bortom konventionella berättarstrukturer, precis som förlagan. Stewart använder fragmentariska scener, drömsekvenser och poetiska montage för att spegla Yuknavitchs litterära stil. Resultatet är en film som känns mer som ett flöde av känslor och minnen än en linjär berättelse.

Yuknavitch själv har uttryckt sin beundran för Stewarts tolkning. I intervjuer har hon berättat hur hon initialt var tveksam till att låta sina memoarer filmatiseras, men att Stewarts vision och förståelse för textens kärna övertygade henne.

Filmen utforskar också moderskapets komplexa natur. Yuknavitch förlorade en dotter kort efter födseln, en traumatisk upplevelse som genomsyrar både boken och filmen. Stewart behandlar detta med en känslighet som kritiker har lyft fram som särskilt imponerande för en debuterande regissör.

Produktionen har inte varit utan utmaningar. Stewart har i intervjuer berättat om svårigheterna med att hitta finansiering för en film som varken följer Hollywood-konventioner eller erbjuder enkla svar. ”Det finns något radikalt i att bara visa en kvinnas liv som det är, utan förskönande filter,” har Stewart sagt.

Filmen ansluter till en växande tradition av kvinnliga filmskapare som utforskar kvinnlig erfarenhet på sätt som tidigare varit sällsynta på filmduken. Den kan ses som en del av samma rörelse som Kelly Reichardts ”Showing Up” eller Céline Sciammas ”Portrait of a Lady on Fire” – filmer som omprövar hur kvinnors inre liv kan skildras visuellt.

För Stewart markerar regidebuten en ny fas i en redan anmärkningsvärd karriär. Från tonårsfenomen till respekterad skådespelare i arthouse-filmer, och nu till filmskapare med en egen distinkt röst.

”The Chronology of Water” är både ett porträtt av en författares liv och ett försök att översätta ett komplext litterärt verk till filmens språk. I sin bästa stunder lyckas filmen med det sällsynta konststycket att vara lika personlig och universell som förlagan – en berättelse om hur vi simmar genom livets strömmar, ibland mot strömmen, ibland med den.