En dryg halvmil från Täby kommuns moderna centrum ligger den medeltida Täby kyrka, vars vitkalkade murar hyser en kulturskatt av internationell betydelse. Genom århundradena har otaliga människor döpts, gift sig och begravts här, men det är kyrkans välbevarade muralmålningar som fortsätter att locka besökare från hela världen.

Täby kyrkas berömmelse vilar på målningar utförda av Albertus Pictors verkstad under 1480-talet. Särskilt en bild har blivit ikonisk i den moderna kulturhistorien – den föreställer döden spelande schack, halvt undanskymd i ett av kyrkans hörn.

”Albertus Pictor i all ära men det är Ingmar Bergman som lockar hit folk från hela världen”, konstaterar Olle Molin, administrativ chef för Täby församling. Inspirationen till den berömda schackscenen mellan riddaren Antonius Block och döden i filmen ”Det sjunde inseglet” hämtade regissören just från denna medeltida målning i Täby kyrka.

## Omfattande konserveringsarbete pågår

När DN besöker kyrkan i april pågår ett omfattande konserveringsarbete. Kyrkorummet är fyllt av byggställningar och över bänkraderna ligger skyddande blå plast. Konservatorn Misa Asp, specialiserad på medeltida muralmåleri, leder arbetet tillsammans med ett mindre team av experter.

Det är ett högt specialiserat arbete som kräver unik kompetens. Misa Asp bedömer att det finns färre än tio personer i Sverige med rätt specialistkompetens för denna typ av konservering. Tillsammans med kollegan Elin Lundmark har hon tidigare arbetat med liknande projekt i andra medeltidskyrkor, däribland Härnevi och Kumla, där Albertus Pictors verkstad också lämnat sina spår.

Deras arbete har nyligen uppmärksammats genom att de tilldelades Svenska Fornminnesföreningens prestigefyllda Mandelgrenspris för sitt arbete och tillhörande forskningsprojekt. Bland annat har de visat hur moderna metoder med UV-ljus och specialkameror kan användas för att analysera de medeltida måleriernas material och ursprungliga utseende.

## Kollektivt verk snarare än enmansarbete

Modern forskning har förändrat synen på dessa medeltida mästerverk. Det som tidigare tillskrevs Albertus Pictor personligen betraktas numera som ett kollektivt arbete av hans verkstad.

”Det är ingen som kan säga säkert hur mycket Albertus Pictor själv var här och höll i penslarna och för min del spelar det absolut ingen roll. Han kan mycket väl ha varit här och målat upp alla skisser och blandat färger, eller så var han kanske bara en otroligt bra entreprenör”, förklarar Misa Asp.

Kollegan Elin Lundmark fyller i från en byggnadsställning: ”Albertus Pictor är som en rockstjärna i den här världen. Han har en särställning men ibland tycker jag nästan att det är lite för mycket fokus på honom. Vi ser att det fanns flera imponerande skickliga målare.”

Analyser av målningarna visar att ansiktena har olika karaktär, vilket tyder på att minst två olika mästare varit involverade i arbetet. Detta förändrar bilden av hur medeltida konstproduktion fungerade – det handlade om organiserade verkstäder snarare än enskilda genier.

## Häpnadsväckande välbevarade målningar

Högt uppe vid kyrkans tak, där konserveratorerna befinner sig i slutfasen av sitt arbete, kan man på nära håll betrakta ornamenterade bibliska scener med profeter och paradisormar. Motiven är hämtade ur Gamla testamentet och som förebild användes ”Biblia pauperum”, en illustrerad fattigmansbibel som fungerade som pedagogiskt verktyg för kristendomsundervisning i medeltiden.

Det som gör Täby kyrkas målningar särskilt värdefulla är att kyrkvalvet aldrig kalkats över, till skillnad från många andra medeltida kyrkor där målningarna doldes under lager av kalk. Detta innebär att flera partier är häpnadsväckande intakta, även om andra visar tydligt slitage. Gud Fader själv hör till de mer nötta figurerna där ansiktet är nästan helt utsuddat efter seklers nötning.

Genom århundradena har mönster slitits och delar av färgskikt fallit av. Nya fynd av färgade ullpartiklar visar att fält som nu framstår som vita en gång var rödfärgade. När Misa Asp visar en digital rekonstruktion av hur färgerna kan ha sett ut ursprungligen framträder överraskande bjärta kulörer som bryter mot de flesta föreställningar om nedtonat medeltida kyrkomåleri.

## Traditionella metoder för rengöring

Det huvudsakliga arbetet består i att varsamt rengöra målningarna. Till hjälp används en deg vars huvudingredienser är vatten och vetemjöl, som fungerar som ett suddgummi för att få bort smuts utan att skada de känsliga pigmenten. Det är en gammal beprövad teknik som dessutom är kostnadseffektiv.

”På 1940-talet använde man frallor för att rengöra väggarna. Men det lämnade efter sig en hinna av stärkelse som vi fortfarande kan se”, berättar Misa Asp om tidigare konserveringsförsök.

Utöver rengöringen görs små bevarande ingrepp. Ny färg tillförs endast när kala vita fläckar har uppstått, och då används speciell retuscheringsfärg som enkelt kan avlägsgas vid framtida behov. Målet är inte att förbättra konsten utan att bevara den.

”Målningarna ska inte se ut som att de är nya, de ska se ut som medeltida målningar”, förklarar Elin Lundmark filosofin bakom arbetet.

## Historiens vingslag

För Misa Asp, som arbetat som konservator i drygt fyrtio år, är det en privilege att komma så nära historien. Hon berättar att hon aldrig haft en tråkig dag på jobbet och att hon ibland känner historiens vingslag.

”Ibland när jag läst om något jag jobbat med för tre eller fem år sedan så kan jag känna en kall kåre utmed ryggraden och tänka ’jösses, det här har jag varit och petat på'”, säger hon.

Till slutspurten av det cirka tre månader långa arbetet har teamet förstärkts med två kollegor från Skåne. Ingrid Wedberg, en av dessa, ser det som en värdefull möjlighet att arbeta med denna typ av måleri som skiljer sig från den skånska traditionen.

”För mig är det intressant för i Skåne har vi inte riktigt den här typen av måleri. Där är det en helt annan teknik och inte så förfinat, så det här är jätteroligt”, konstaterar hon.

## Snart redo för nya generationer

Senaste gången en konservering genomfördes var på 1990-talet. Elin Lundmark tror att besökarna kommer att märka en tydlig skillnad efter det nya arbetet.

”Den östra väggen var alldeles mörkgrå förut. Jag tror att man kommer att uppleva en annan lyster och fräschör, och att luften blir bättre”, säger hon.

Till midsommarhelgen kommer Täby kyrka att vara redo för att åter välkomna kyrkobesökare. Olle Molin berättar att det är många i församlingen som efterfrågar den medeltida miljön för sina högtidsstunder. Redan den 4 juli är tre dop och en vigsel inbokade.

Konserveringsarbetet bekostas av Täby församling med hjälp av kyrkoantikvarisk ersättning från staten. Det är en investering i kulturarvet som säkerställer att kommande generationer kan uppleva dessa unika medeltida målningar, oavsett om de lockas av Albertus Pictors konsthistoriska betydelse eller av Ingmar Bergmans filmiska arv.

Täby kyrka är långt ifrån den enda plats där Albertus Pictors verkstad lämnat sina spår. Liknande målningar finns bevarade i flera andra kyrkor, bland annat Bromma kyrka, Härkeberga kyrka och Ösmo kyrka i Uppland och Södermanland, samt så långt norrut som Nederluleå kyrka i Norrbotten. Tillsammans utgör de ett unikt vittnesbörd om medeltida svensk konsthantverk och andlig tradition.