Maja Grönroos: Vad hände med oss som skulle ta över världen?

Ny generation väljare går till valurnan – men utan förhoppningar

Den 13 september väntas över 472 000 personer rösta i ett svenskt val för första gången. För 18-åriga Maja Grönroos, som tar studenten från en folkhögskola i höst, är frågan inte om ungdomar vill påverka samhället – utan om de fortfarande tror att det är möjligt.

I en personlig betraktelse för DN Kultur beskriver Grönroos, född 2007 och uppväxt i Stockholm, en känsla som tycks breda ut sig bland första- och andratillfällets väljare: en utbredd och växande uppgivenhet.

– Alla jag känner, oavsett var de står politiskt, har en sak gemensamt. De har gett upp, innan de ens fyllt tjugo, säger Grönroos i texten.

Maja Grönroos var bara sex år när hon hörde Lalehs ”Goliat” för första gången. Den har sedan dess blivit en återkommande symbol för hur en hel generation vuxit upp med låttexter om hopp, framtid och förändring – utan att de kunnat omsättas i handling. ”Nu ska vi bli mäktiga”, skriver hon ironiskt i sin betraktelse.

Hennes generation har hunnit vara med om en aldrig tidigare skådad rad händelser som format deras syn på politik: Donald Trumps seger i USA 2016, klimatrörelsen med Greta Thunberg i spetsen, coronapandemin och vågen av skjutningar i Sverige. Trots det beskriver hon ett tomrum mellan politisk medverkan och faktisk påverkan.

– Vi demonstrerade, vi målade plakat, vi trodde att vi kunde påverka. Men ingenting hände, skriver hon.

Enligt statistik från Myndighetsnätverket unga lyssnar allt fler på politiska budskap med skepsis, och valdeltagandet bland förstagångsväljare har under flera val minskat. Trots att intresset för samhällsfrågor är högt bland unga, överstiger misstron mot politiker i dag förtroendet hos en betydande andel.

Frågan är dock om det är nya tider vi ser – eller bara en återkommande tonårsfas. ”Kanske är desillusionen inte ett symtom på 00-talisterna, utan bara ett symtom på ungdom”, skriver Grönroos.

Analytiker pekar på att den digitala generationen i högre utsträckning blivit uppvuxna med oändliga informationsflöden och en omedelbar världsbild som i högre utsträckning påminner om krisrapportering än samhällsdebatt. Det har gjort att världsbilden hos många unga vuxna i dag formas av en närmast existentiell oro för klimatet, internationella konflikter och ekonomisk osäkerhet – snarare än av ideologiska skiljelinjer.

Samtidigt pekar forskning på att unga fortfarande i relativt hög utsträckning engagerar sig i ideella organisationer och digitala rörelser – men att de formella partierna tillhör de institutioner som nu representerar en allt äldre väljarbas.

Maja Grönroos, som fått Västerbottenkurirens kulturpris för novellen ”Ketchup”, efterfrågar inte nödvändigtvis fler projekt eller fler satsningar. Hon önskar sig – om hon själv får bestämma – att den som läser hennes text blir arg.

– Jag hoppas att alla som är äldre himlar med ögonen och tänker att det alltid sett ut så här. Att mina farhågor avfärdas som tonårspessimism, säger hon.

Oavsett om det är statistiskt underbyggt eller inte återstår att se den 13 september – en dag som i år kan avgöra mer än bara mandatfördelning. För en hel ungdomsgrupp står kanske framtidstron på spel.