Maktkamp splittrar SVT och SR när bolagen ska samarbeta

Sveriges Television, Sveriges Radio och Utbildningsradion ska framöver samarbeta kring lönehantering och ekonomisk redovisning. Beslutet är en del av ett sparprogram, och enligt de tre vd:arna ska innehållet värnas. Bakom den gemensamma fasaden finns dock tydliga sprickor.

Enligt uppgifter till Dagens Nyheter går viljan till mer omfattande samarbeten främst att finna i SVT:s ledning. Inom Sveriges Radio är motståndet större – flera källor i bolagens högsta ledning beskriver en rädsla för att SR ska slukas av tv-jätten. En fråga som lyfts fram är utrikesjournalistiken: skulle den stärkas om SVT och SR delade på korrespondentnät i stället för att som i dag driva två parallella organisationer?

Frågan om ett gemensamt public service-bolag har varit aktuell länge. Redan 2024 sa SVT:s dåvarande vd Hanna Stjärne att hon var öppen för att utreda en sammanslagning. Nuvarande vd Anne Lagercrantz delar den uppfattningen.

– Vi har sagt länge att vi tycker det är rimligt med en utredning och den ska ju sannolikt göras den här uppdragsperioden. Det viktigaste är att utgå från publikens behov och jag är säker på att vi kan göra ett mer spännande utbud tillsammans inom de områden vi nu tittar på, säger hon till DN.

Hos Sveriges Radio är tonen en helt annan. Vd Cilla Benkö, som lett bolaget sedan 2012, har i flera år argumenterat för att vinsterna med en sammanslagning skulle vara små. På frågan om SR vill utreda ett gemensamt public service-bolag är svaret kort:

– Nej, vi ser ingen anledning till det, skriver hon i ett sms till DN och tillägger att det från politiskt håll redan är bestämt att bolagen ska vara mer självständiga under den kommande tillståndsperioden. Däremot ska en utredning om organisationsform göras.

Bakgrunden till de nya samarbetena är i första hand ekonomisk. SVT aviserade tidigare i år ett sparpaket på 355 miljoner kronor. Nu har bolagen tillsatt grupper som ska utreda samarbeten inom bland annat minoritetsspråk, teckenspråk, unga och sport. Redan i dag samarbetar SVT Sport och Radiosporten kring bevakningen av SHL-ishockeyn i form av en gemensam podd.

– Det sitter en grupp från sportredaktionen just nu och tittar på vad man kan göra ihop som värnar särprägel, men också göra det bättre och roligare för publiken, säger Anne Lagercrantz.

Båda vd:arna tonar ner bilden av en konflikt. Lagercrantz beskriver en stor tillit mellan de tre vd:arna och menar att samarbetena väcker lust, men påpekar att utgångspunkten är att de är tre separata bolag. Cilla Benkö framhåller två avvägningar som ständigt finns med: samarbetena ska varken påverka den publicistiska mångfalden eller försämra bolagens beredskapsförmåga.

Flera tidigare chefer inom radio- och tv-världen tycker dock att utvecklingen går för långsamt. Christina Jutterström, vd för SVT 2001–2006, anser att ett gemensamt public service-bolag är en nödvändighet.

– Min uppfattning är att det är en nödvändighet. Ju förr desto bättre. Av det skälet att alla andra medieföretag i dag jobbar multimedialt, och att man inte gör det gör att företagets konkurrenskraft blir sämre, säger hon.

Jutterström tror inte att en utredning skulle utmynna i en sammanslagning av de tre befintliga bolagen, utan i ett helt nytt företag där samverkan sker på alla nivåer – även redaktionellt. Hon pekar på BBC som förebild och konstaterar att övriga nordiska public service-företag sedan länge är samlade i ett gemensamt bolag.

Kerstin Brunnberg, vd för SR 2007–2009, ser positivt på att samarbetena nu kommer inifrån bolagen, men varnar för att bemanningen måste bibehållas.

– Jag är väldigt mån om att man inte på minsta sätt inskränker mångfalden av medarbetare. Även om man tekniskt kan göra både ljud och bild, krävs för mångfalden av innehåll lika många journalister som nu, säger hon.

Längst går Jan Scherman, tidigare vd för TV4. Han menar att frågan i grunden handlar om public service överlevnad, inte om att rationalisera och spara pengar. Däremot tror han inte att en sammanslagning är nära förestående.

– Om man utgår ifrån vad bolagens vd:ar tycker så tror jag tyvärr att de inte tänker längre än precis så här. Det är väl ingen hemlighet att det tycks olika i de olika bolagen. Det är ju ingen bra förutsättning för att gå vidare.

Det nuvarande public service-uppdraget gäller i åtta år från och med 2026. Sverige är i dag det enda landet i Norden med tre separata public service-bolag. I Danmark, Norge, Finland och Island finns allt samlat i ett bolag, och på samma sätt organiseras brittiska BBC.