Nya förslag ska stärka universitetens oberoende

Den akademiska friheten i Sverige är fortsatt god och rankas högt i internationella jämförelser. Det var kärnan i högskole- och forskningsminister Lotta Edholms (L) budskap när hon på torsdagen presenterade en ny utredning med förslag för att stärka den akademiska friheten. Samtidigt framhöll hon att utvecklingen i omvärlden ger anledning till oro, inte minst i Kina och i USA under Donald Trumps presidentskap.

– Vi ser att den akademiska friheten utmanas i hela världen, sade hon.

Utredningen har letts av Anna-Sara Lind. Slutbetänkandet presenteras först om några veckor, men vid presskonferensen redogjorde hon för huvudförslagen. Ett av dem är att högskolelagen ska kompletteras med en princip om utbildningens frihet. I dag är det forskningens frihet som skyddas i både lagstiftning och grundlag. Enligt utredningen bör även utbildningens frihet lyftas fram som ett centralt akademiskt värde.

– Som det ser ut i dag i lagstiftning och grundlag är det fokus på forskningens frihet och vi tror att det är bra och viktigt med hänsyn till akademiska kärnvärden att man också lyfter in utbildningens frihet, sade Anna-Sara Lind.

Akademikerförbundet SSR stödjer förslaget och vill att förändringen på sikt skrivs in i grundlagen. Förbundets ordförande Heike Erkers säger att självständiga lärosäten är en grundbult i ett öppet och demokratiskt samhälle. De skapar motståndskraft mot faktaresistens och främjar ett kritiskt samhällsklimat. Hon varnar samtidigt för att politiker i framtiden kan vilja styra innehållet i högre utbildning ännu mer.

– Självständigheten måste grundlagsskyddas för vi kan inte räkna med att politiker i framtiden inte vill lägga sig i innehållet ännu mer, säger Erkers i ett pressmeddelande.

Utredningen föreslår också att en ny nationell stödfunktion för akademisk frihet inrättas. Den ska samordnas av universitet och högskolor. Lärosätena ska dessutom få i uppdrag att utbilda offentliganställda om akademisk frihet.

Bakgrunden är en växande internationell oro över hur den akademiska friheten begränsas. I Kina har forskare under lång tid mött politisk styrning och begränsningar av sin verksamhet. Även i USA har utvecklingen väckt uppmärksamhet, särskilt under Donald Trumps tid vid makten. Flera delstater har infört lagar som påverkar undervisning och forskning vid universitet, och forskare har i flera fall utsatts för politiska påtryckningar.

Sverige har traditionellt haft ett starkt skydd för forskningens frihet. I internationella mätningar hamnar landet högt när forskare och lärosäten bedömer graden av självständighet. Men utredningen visar att det saknas ett uttryckligt skydd för utbildningens frihet. Med en sådan princip skulle lärosätenas oberoende från politiska och ekonomiska intressen bli tydligare, menar utredningen.

Utbildningens frihet handlar i praktiken om att studenter och lärare ska kunna bedriva undervisning och studier utan otillbörlig styrning. Det kan till exempel handla om vilka perspektiv som får finnas i utbildningen, hur kurser utformas och vilka frågor som kan ställas i ett klassrum. Utan ett sådant skydd riskerar utbildningen att bli ett verktyg för politiska eller ideologiska intressen snarare än en plats för kritiskt tänkande.

Förslagen kommer i ett läge där högre utbildning och forskning allt oftare diskuteras i termer av samhällsnytta och innovation. Universitet och högskolor förväntas bidra till tillväxt och konkurrenskraft, samtidigt som de ska värna sin oberoende ställning. Den balansen blir allt svårare att upprätthålla i en tid av internationella samarbeten, externa forskningsfinansiärer och politiska påtryckningar.

Inom EU har frågan om akademisk frihet också fått ökad uppmärksamhet. Flera medlemsländer har sett hur regeringar försökt styra forskning och undervisning, och kommissionen har lyft fram akademisk frihet som en del av rättsstatens principer. I Sverige har debatten bland annat handlat om hur lärosäten ska förhålla sig till samarbeten med auktoritära stater och hur externa aktörer kan påverka forskningsmedel.

Utredningens förslag ska nu remissbehandlas. Regeringen har ännu inte meddelat när en proposition kan vara aktuell. Eftersom en grundlagsändring kräver två riksdagsbeslut med ett val emellan, lär det dröja innan ett eventuellt skydd finns på plats. Under tiden fortsätter arbetet med att stärka den akademiska friheten i både lagstiftning och praktik.