En grupp Paramount-aktieägare har väckt talan mot bolagets styrelse och anklagar dem för att ha ingått en olaglig överenskommelse med president Donald Trump i samband med den planerade fusionen mellan Paramount Skydance och Warner Bros Discovery. Stämningen innehåller allvarliga påståenden om politisk inblandning i affärsvärlden och väcker frågor om maktkoncentration inom mediebranschen.

Enligt stämningsansökan ska det planerade uppköpet av Warner Bros Discovery ha möjliggjorts genom en olaglig uppgörelse med Trump-administrationen. Aktieägarna hävdar att Trumps pågående rättsprocess mot CNN, som ägs av Warner Bros Discovery, skulle kunna användas som ett verktyg för att ”otillbörligt slussa pengar” till presidenten. Stämningen påstår vidare att framstående CNN-profiler som Trump tidigare uttryckt missnöje med riskerar att bytas ut efter att affären genomförs.

I centrum för anklagelserna står teknologimiljardären Larry Ellison, som finansierar den omfattande affären. Aktieägarna menar att Paramounts ledning medvetet prioriterat privata intressen och politiska kontakter framför aktieägarnas ekonomiska välbefinnande. Detta skulle enligt stämningen utgöra ett brott mot styrelseledamöternas förtroendeplikt gentemot bolagets ägare.

Paramount har å sin sida tillbakavisat alla anklagelser och förklarar att sammanslagningen är helt affärsmässigt motiverad och baserad på sunda företagsekonomiska grunder. Bolaget hävdar att fusionen kommer att skapa synergier och stärka konkurrenskraften på en allt mer utmanande mediemark​nad.

Den nya stämningen från aktieägarna kommer i en redan turbulent period för affären. Bara dagar tidigare lämnade tolv demokratiska delstatsåklagare in en federal stämning där de argumenterar för att fusionen skulle ge den sammanslagna enheten Paramount-WBD en alltför dominerande position på film-, tv- och streamingmarknaden. Delstatsåklagarna befarar att koncentrationen av mediemakt skulle kunna skada konkurrensen och i förlängningen konsumenterna.

Även manusförfattarfacket Writers Guild of America, WGA, har gått till domstol för att försöka stoppa sammanslagningen. Facket åberopar både konkurrensskäl och arbetsrättsliga argument och oroar sig för att en så stor sammanslagning skulle försämra villkoren för manusförfattare och andra yrkesgrupper inom branschen.

Sedan Paramount Global slogs samman med Skydance i augusti 2025 har det nybildade bolaget varit mycket aktivt på förvärvsfronten. En av de mest uppmärksammade affärerna gällde sändningsrättigheterna till MMA-organisationen UFC, vilket väckte särskild uppmärksamhet i mediebranschen. Anledningen var att Trump sedan länge har haft en nära personlig och affärsmässig relation till UFC och organisationens vd Dana White, som varit en synlig supporter av Trump.

Ett annat kontroversiellt förvärv var köpet av mediebolaget The Free Press. När den tidigare chefen för The Free Press, Bari Weiss, utsågs till ny chefredaktör för det Paramount-ägda CBS News utbröt en omfattande intern debatt. Weiss har tidigare varit en kontroversiell figur inom journalistkåren och hennes utnämning sågs av många som ett tecken på politisk påverkan.

Sedan Weiss tillträdde har hon genomfört omfattande förändringar inom CBS News. Hon bytte ut ledningen för det anrika och välrenommerade reportageprogrammet ”60 Minutes”, ett av de mest respekterade nyhetsmagasinen i amerikansk television sedan 1968. Hennes nya redaktionella riktlinjer har mött hård kritik från både journalister inom organisationen och externa mediegranskare.

En särskilt uppmärksammad incident inträffade när Weiss beslutade att skjuta upp ett planerat ”60 Minutes”-inslag om Trump-administrationens deportationer till El Salvador. Kritiker inom redaktionen beskrev beslutet som politisk inblandning och ett undergrävande av redaktionellt oberoende. Weiss själv försvarade beslutet med hänvisning till journalistiska kvalitetskrav och behovet av ytterligare faktagranskning.

Den pågående juridiska striden kan få betydande konsekvenser för medielandskapet i USA och illustrerar den allt mer komplexa relationen mellan politik, affärsintressen och pressfrihet. Rättsprocesserna förväntas pågå under en längre tid och kan komma att förändra förutsättningarna för framtida mediekoncentration.