Gustavsbergs Porslinsmuseum har öppnat dörrarna till en ny utställning om Stig Lindberg, Sveriges kanske mest folkkära designer. Under rubriken ”Stig Lindbergs lustfyllda värld” får besökarna återigen möta den mångsidige konstnärens omfattande produktion. Även om Lindberg gick bort för 44 år sedan, fortsätter hans verk att fascinera och hans design finns överallt i svenska hem.

Frågan om det behövs ännu en Lindberg-utställning är befogad. Hans arbeten visas om och om igen, och hans designklassiker har både älskats och kommersiellt exploaterats genom åren. Men för dem som redan känner till hans mest kända verk finns det fortfarande anledning att besöka museet, med förhoppningen om att upptäcka något nytt från denna konstnärliga mångkonstnär.

Utställningen bygger vidare på förra årets presentation på Läckö slott och lyckas väl med balansen mellan att visa det välkända och att introducera mindre kända sidor av Lindbergs skapande. Här återfinns naturligtvis de klassiska verken som gjorde honom känd – de somriga fajanserna från 1940-talet, de lekfulla textilierna med sina karakteristiska mönster, och de ikoniska serviserna som pryder många svenska köksskåp.

Men för de verkliga Lindberg-entusiasterna finns även rariteter och obskyra objekt att studera. Bland dessa syns en emaljmålning, en grön valross i keramik, och en skiss till en barntallrik med det humoristiska motivet av en potatis som äter en korv. Dessa verk visar på konstnärens lekfulla och busiga sida som genomsyrade hans mer än fyra decennier långa karriär.

För tio år sedan slog Lindbergs 100-årsjubileum besöksrekord på Gustavsbergs Porslinsmuseum. Hans popularitet är envis, och det är lätt att fastna i bilden av honom som den idylliske formgivaren bakom servisen Berså och andra älskade designklassiker. Men utställningen visar att det finns mer att upptäcka bakom denna folkliga fasad.

Mörkare och mer experimentella stråk löper genom Lindbergs konstnärskap. Ett formativt år i Paris 1938 tände en surrealistisk gnista hos den då 22-årige formgivaren från Gustavsberg. Han återvände hem med en ambition att förvandla verkligheten genom sin konst, och vid sidan av sin servisformgivning gav fabriken honom frihet att måla och skulptera.

Det var här en märklig och egenartad bildvärld tog form. I hans verk förvandlades en sommarflickas armar till trädstammar, två kvinnors hår vävdes samman i skulpturen ”Väninnorna” från 1945, och ett hjorthuvud fick händer istället för horn. Kroppar blev växter, växter blev varelser, och mönster föddes ur andra mönster i ett ständigt kretslopp av metamorfoser.

Denna vilja att öppna upp och expandera vardagen genomsyrar hela Lindbergs produktion. Från 1940-talets ”muntra surrealism”, som pressen kallade den, till hans mer bortglömda och gåtfulla stengods från 1970-talet, finns en konsekvent vilja att utforska gränserna för material och form. I ett sent verk skar han medvetet sönder en perfekt drejad vas – ett slags självsabotage som öppnade nya vägar framåt i hans konstnärskap.

Det finns intressanta paralleller mellan Lindbergs arbetssätt och dagens digitala bildkultur. Hans metod att låta former flyta samman och förvandlas påminner om dagens AI-konst, där bilder ständigt kan morfas och omvandlas till nya uttryck. På så sätt framstår Lindberg som en pionjär för vår tids kulturella smältdegel, där fenomen återbrukas, samplas och omformas.

Men där dagens AI-genererade konst ofta producerar generisk och effektsökanande kitsch, bar Lindbergs verk alltid på originalitet och en stark personlig signatur. Även i de mest diskreta servisdelarna finns hans unika röst och tilltal närvarande. Hans arbeten förblir personliga och distinkt igenkännbara.

I en intervju fyra år före sin död, 65 år gammal, uttryckte Lindberg frustration över att tiden inte räckte till för allt han fortfarande ville skapa. ”Jag är så fördömt nyfiken”, sa han. Denna nyfikenhet kan betraktare med fördel ta till sig, låta sig inspireras och utmanas av, och försöka se världen genom hans ögon.

Ett av Stig Lindbergs mest kända och tankeväckande måtton var: ”Varför inte tvärtom?” Denna vändning på det självklara genomsyrade hans hela konstnärskap och är kanske nyckeln till att förstå varför hans verk fortsätter att fascinera nya generationer, decennier efter hans bortgång.

”Stig Lindbergs lustfyllda värld” visas på Gustavsbergs Porslinsmuseum fram till den 2 maj 2027.