Moderaternas strategi för att locka kvinnliga väljare möter kritik

Isabella Löwengrip, entreprenör och numera anlitad av Moderaterna för att attrahera kvinnliga väljare till partiet, har skapat debatt med sina uttalanden. I en intervju med Dagens Nyheter förklarade Löwengrip att hennes uppdrag är att lära kvinnor hur en regering fungerar, i syfte att minska deras misstänksamhet mot samarbetet med Sverigedemokraterna.

Efter kritik försökte Löwengrip förtydliga sitt budskap i Aftonbladet. Hon menade att hon blivit felaktigt tolkad och betonade att ”självklart förstår kvinnor hur en regering sätts ihop i praktiken”. Dock fortsatte hon med att säga att ”väldigt många” kvinnor inte röstar strategiskt utan låter ”den emotionella känslan” ta över. Män däremot, menar Löwengrip, röstar mer rationellt och grundat på sakpolitik, vilket enligt henne förklarar varför de har mindre problem med Sverigedemokraterna.

Uttalandena har väckt starka reaktioner och jämförts med historiska argument mot kvinnors rösträtt från tidigt 1900-tal. Löwengrips försök till krishantering har snarare förvärrat situationen, och hon beskrivs nu närma sig karikatyren av en högerperson som ser sina egna åsikter som rent rationella snarare än ideologiskt grundade.

Särskilt problematiskt är att Löwengrip kritiserar just de kvinnor som Moderaterna behöver vinna tillbaka – de så kallade ”Magdamoderaterna” som tidigare röstat borgerligt men som inte accepterar samarbetet med Sverigedemokraterna. Enligt partiets egen bedömning är denna väljargrupp avgörande för att kunna vinna nästa val.

Statistik från Verian visar att andelen kvinnor som stödjer Tidöpartierna har sjunkit från 43 procent vid förra valet till endast 35 procent idag, enligt SVT:s rapportering från den 21 april. Denna förändring kan mycket väl bli utslagsgivande i det kommande valet.

Det finns en tydlig kontrast mellan hur Moderaterna tidigare bemött missnöjda manliga väljare jämfört med hur de nu förhåller sig till kritiska kvinnliga väljare. Det tidigare mantra om att ”ta väljarnas oro på allvar” verkar inte längre gälla när det är kvinnors farhågor som uttrycks.

En möjlig förklaring till denna attityd kan vara att Moderaterna blivit offer för sin egen framgångsrika valkampanj. Inför valet 2022 fokuserade partiet på budskapet att samarbetet med Sverigedemokraterna enbart handlade om sakpolitik, medan motstånd mot detta samarbete avfärdades som ”politiskt spel”. Detta argument fungerade då relativt väl eftersom man kunde hävda att endast moderata frågor skulle genomföras.

Verkligheten har dock visat sig annorlunda. Borgerlighetens tidigare ambitioner kring rättsstaten har underminerats. Den ”gröna höger” som Ulf Kristersson utlovade har istället lett till att utsläppen ökat för första gången på 50 år. Människor som arbetat hårt och etablerat sig i Sverige har tvingats lämna landet.

I denna kontext blir det allt svårare att argumentera för att den som motsätter sig Sverigedemokraternas inflytande saknar intresse för sakpolitik. Faktum är att många kvinnliga väljare grundar sin skepsis mot det nuvarande regeringssamarbetet på konkreta politiska resultat snarare än känslomässiga reaktioner.

Löwengrips uttalanden tyder på att Moderaterna kan ha missbedömt hur de ska närma sig kvinnliga väljare. Istället för att avfärda deras oro som irrationell skulle partiet möjligen gynnas av att ta dessa väljarnas farhågor på samma allvar som de tidigare tog manliga väljares missnöje.

Frågan är om partiet hinner justera sin strategi innan nästa val, där just de kvinnliga väljarna kan komma att spela en avgörande roll för utgången. Moderaternas förmåga att återvinna förtroendet hos denna väljargrupp kan visa sig vara nyckeln till framgång eller misslyckande i kommande val.

Dela.

14 kommentarer

Leave A Reply

Exit mobile version