Ett krig, två fronter och en ung kvinnas kamp för rättvisa i Ukraina. Medan landet fortsätter sin existentiella strid mot den ryska invasionen, utkämpas en annan, mer dold strid inom landets rättssystem – en kamp mot korruption som hotar att underminera de demokratiska framsteg landet har gjort.

Polina, som vi väljer att kalla henne av juridiska skäl, är sjukvårdsutbildad och har lämnat sina medicinska studier i Kanada för att hjälpa sitt hemland. Med ett leende som maskerar hennes frustration står hon i en park i Kiev, hand i hand med sin nyblivne make Sasha, en ung man vars käpp och haltande gång avslöjar hans erfarenheter från fronten. Paret är båda under 30 år och delar en gemensam målsättning: att bidra i kampen för Ukrainas överlevnad.

Men Polinas plan att arbeta som sjukvårdare strax bakom frontlinjen, nära Sashas förband, har blockerats av något helt annat än krigshandlingar. En rättsprocess som nu dragit ut på sitt andra år har satt hennes liv på paus. ”Jag har en rättssak jag måste klara av bara”, säger hon lättsamt, men uppgivenheten lyser igenom.

Hösten 2023 arbetade Polina med en mobil vårdcentral nära fronten. Tillsammans med volontärer hade hon fyllt en skåpbil med medicin och datorer, och reste till frontnära byar för att ge medicinsk vård åt äldre invånare som vägrar att evakueras. Via satellit kunde bybornas konsultera ukrainsktalande läkare i Nordamerika. För dessa människor, som lever under konstant hot från beskjutning, framstår Polina nästan som en ängel – en bild som förstärks av hennes religiösa övertygelse och korset hon bär runt halsen.

Vid ett tillfälle under hennes arbete började byn beskjutas av en stridsvagn. Medan utländska journalister sökte skydd i diken, behöll Polina och hennes team lugnet. Med rutinerad precision packade de ihop sin utrustning medan granater detonerade 150 meter bort. Byborna, som verkar ha vant sig vid terrorn, gav henne snabba kramar och presenter av hemmaodlade grönsaker innan de lugnt promenerade eller cyklade hem, en surrealistisk syn mot bakgrunden av exploderande granater.

Men det var efter en arbetsdag i staden Kramatorsk som Polinas liv tog en oväntad vändning. I den nedsläckta staden, där ljus undviks för att inte locka ryska drönare, körde hon utan strålkastare genom de mörka gatorna. Plötsligt klev en man i mörka kläder ut framför bilen. Kollisionen var oundviklig.

Polina stannade omedelbart för att hjälpa mannen, vars skador inte verkade allvarliga. Mannen själv ansåg att olyckan var lika mycket hans fel och ville inte väcka åtal. Men när polisen anlände till platsen förändrades situationen dramatiskt. En polisman krävde 3 000 dollar för att ”glömma” incidenten. Polina vägrade att betala, varpå en åklagare tog över ärendet.

Det som följde blev en chock för Polina. Trots att Ukraina har gjort betydande framsteg i sin kamp mot korruption, förbättrat sitt korruptionsindex enligt Transparency International, och skapat specialiserade institutioner som NABU och SAPO för att bekämpa korruption på högsta nivå, verkar vissa delar av systemet fortfarande vara genomsyrade av gamla maktstrukturer.

En advokat som Polina anlitade visade sig vara till mer skada än nytta, och bekanta varnade för att advokaten kunde vara i samverkan med åklagaren. Statistiken talar sitt tydliga språk: bara ett par procent av de åtalade i liknande fall blir frikända. Vid en fällande dom riskerar Polina i värsta fall fängelse.

Efter otaliga uppskjutna förhandlingar har Polinas liv fastnat i limbo. Den rättsprocess som borde ha varit en enkel formalitet har dragit ut i nästan två år, och hindrar henne från att återvända till det meningsfulla arbetet vid fronten. Vänner har uppmanat henne att betala för att få sitt liv tillbaka, men hennes svar är bestämt: ”Det är inget alternativ för mig.”

Hennes vägran att böja sig för korruptionen representerar något större än en personlig kamp. För det unga demokratiska Ukraina är detta ett flerfrontskrig – inte bara mot den ryska invasionen, utan också mot den inhemska korruptionen som hotar att underminera allt landet kämpat för. De ukrainare som offrade sig på Majdan-torget för demokratin, och de som stöttat institutionerna som bekämpar korruption, skulle se det som ett enormt nederlag om landet efter kriget bara blir marginellt bättre än ett genomkorrumperat Ryssland.

I en park i Kiev, omgiven av människor som rusar till sina vardagliga sysslor medan ännu ett flyglarm ljuder i bakgrunden – ett larm som numera drunknar i trafikbruset och som få längre reagerar på – står Polina med skam synlig i ansiktet. Inte skam över sina egna handlingar, utan över det system som fortsätter att misslyckas med att leva upp till de ideal som så många ukrainare dött för att försvara.

Dela.

19 kommentarer

  1. Amelia Smith on

    Interesting update on Ledare: Bengt Norborg: Hon ger allt för sitt land, men korrupta ukrainare skonar inte någon. Curious how the grades will trend next quarter.

Leave A Reply