Ledare: Här är riksdagsvalets hemligaste fråga

Svenska väljare står inför ett val i september som kommer att få betydande konsekvenser för EU-politiken, trots att det bara gått två år sedan det senaste Europaparlamentsvalet. Det framgår i en analys från Dagens Nyheters ledarredaktion, som pekar på att beslut inom EU inte bara fattas i parlamentet utan också i ministerrådet – där alla EU-länders ministrar samlas. Vilka som ska representera Sverige där avgörs naturligtvis av riksdagsvalet.

EU-politikens inverkan på svenskars vardag är omfattande och berör allt från lantbruksbidrag till regler för artificiell intelligens och möjligheten att mobilsurfa kostnadsfritt under semesterresor inom unionen. Eftersom de svenska partierna har olika uppfattningar i dessa frågor får höstens val direkt betydelse för Sveriges ställningstaganden i EU-sammanhang.

Omfattningen av EU:s inflytande på svensk lagstiftning är påtaglig. En undersökning som DN genomförde i samband med Europaparlamentsvalet 2024 visade att tre av tio svenska lagförslag under perioden 2019-2024 hade sitt ursprung i EU-direktiv. Detta understryker hur tätt sammanflätad svensk och europeisk lagstiftning har blivit.

I takt med att världspolitiska och ekologiska system blir alltmer instabila har EU fått en allt viktigare roll på den internationella scenen. Trenden väntas fortsätta, och ledarredaktionen lyfter fram tre särskilt centrala politikområden där svenska partier bör redovisa sina ståndpunkter.

Migration utgör det första området. Den 12 juni trädde EU:s nya migrationspakt i kraft, vilket markerar en betydande förändring i unionens hantering av migrationsfrågor. Bara dagar senare rapporterade den Brysselbaserade nyhetssajten Politico om vad som beskrevs som en deporteringsfeber i EU:s huvudstad. Europaparlamentet hade just röstat för en ny utvisningspolitik, och händelsen kantades av att flera parlamentariker skanderade ”send them back”. En aktuell fråga som diskuteras är inrättandet av så kallade återvändandehubbar utanför unionens gränser, vilket skulle innebära att asylprocesser och eventuella återvändanden hanteras från platser utanför EU:s territorium.

Klimatpolitiken representerar det andra avgörande området. Den ambitiösa gröna giv som präglade föregående mandatperiod håller nu på att monteras ned, något som välkomnas av den fossilberoende industrin. Redan under hösten kommer Sveriges regering att behöva ta ställning till förslag om uppluckringar av EU:s utsläppshandel och den politik som rör elbilar. Dessa frågor är särskilt känsliga eftersom de direkt påverkar både industrins konkurrenskraft och unionens möjligheter att nå sina klimatmål.

Säkerhets- och försvarspolitiken utgör det tredje centrala området. Med Rysslands president Vladimir Putins fortsatta aggressiva politik kommer EU att behöva fortsätta sitt stöd till Ukraina och öka produktionen av försvarsmateriel. Ett förslag som för närvarande diskuteras är att göra försvarsindustrin till en mer integrerad del av EU:s inre marknad, vilket skulle kunna effektivisera produktion och samarbete mellan medlemsländerna.

Försvarspolitiken är ett område där riksdagsval får särskilt stor betydelse, eftersom beslut inom utrikes- och säkerhetspolitiken kräver enhällighet i ministerrådet. Det innebär att alla EU-länder måste vara överens för att beslut ska kunna fattas, vilket ger varje medlemsland och dess representanter betydande inflytande.

Inför septembervalet står svenska väljare därför inför ett viktigt vägval. Ska Sverige prioritera en snål EU-budget eller fokusera på att formulera en tydlig vision för EU-samarbetets riktning och innehåll? Den frågan kan väljarna ta ställning till den 13 september, förutsatt att partierna presenterar konkreta EU-politiska vallöften.

Analysen pekar på att det finns ett tydligt behov av att svenska partier artikulerar sina ståndpunkter i dessa avgörande EU-frågor. Med tanke på det stora inflytande som EU-politiken har över svenskars vardag, från ekonomiska villkor till säkerhetsfrågor, är det avgörande att väljarna får möjlighet att göra ett informerat val baserat på partiernas faktiska EU-politiska ståndpunkter.