Ledare: Skämt, kodord och konspirationsteorier – så sprids antisemitismen i skolan

Antisemitismen i svenska skolor oroar – experter efterlyser kunskapslyft

Antisemitiska yttringar blir allt vanligare i svenska skolor och tar sig uttryck genom både skämt, kodord och konspirationsteorier. Detta alarmerande fenomen kräver nu krafttag från skolornas sida för att motverka spridningen av hat och fördomar mot den judiska befolkningen.

Flera rapporter och vittnesbörd från både lärare och elever visar att antisemitismen har blivit mer synlig och accepterad inom vissa skolmiljöer. Eleverna använder ofta förtäckta uttryck och koder för att sprida antisemitiska budskap utan att det uppfattas av lärare och andra vuxna i skolmiljön.

”Det som är särskilt oroande är hur normaliserat det blivit bland vissa ungdomsgrupper att uttrycka antisemitiska åsikter,” säger Sarah Lindberg, forskare vid Centrum för studier av rasism och diskriminering. ”Många elever förstår inte ens själva att de sprider antisemitiska idéer när de upprepar konspirationsteorier om judisk världsdominans eller ekonomisk kontroll.”

En del av problematiken ligger i att många lärare känner sig osäkra på hur de ska bemöta och hantera dessa uttryck i klassrummet. Det finns en tydlig kunskapslucka både bland pedagoger och elever om antisemitismens historia, uttryck och konsekvenser.

”Vi behöver ett rejält kunskapslyft i hela skolsystemet,” menar Johan Bergman, utbildningsdirektör vid Forum för levande historia. ”Lärare måste få verktyg att känna igen antisemitiska koder och uttryck, och kunskap om hur de kan agera pedagogiskt när de stöter på dem.”

Särskilt oroande är att antisemitiska konspirationsteorier sprids snabbt via sociala medier, vilket gör det svårare för skolor att kontrollera informationsflödet. Ungdomar exponeras för missinformation och hatpropaganda utanför skoltid, vilket sedan spiller över i skolmiljön.

I en intervju med Dagens Nyheter berättar gymnasieläraren Maria Svensson om sina erfarenheter: ”Jag har hört elever skämta om Förintelsen eller använda kodord för att prata om judar på ett nedsättande sätt. När jag konfronterar dem säger de ofta att det bara var ett skämt eller att de inte menade något illa. Det visar hur normaliserat det blivit.”

Skolverket har uppmärksammat problemet och arbetar med att ta fram nytt utbildningsmaterial som ska hjälpa skolor att motverka antisemitism. Materialet fokuserar på att öka förståelsen för judisk kultur och historia samt att lära elever att kritiskt granska information.

”Det handlar inte bara om att säga ’gör inte så’, utan om att bygga en djupare förståelse för varför antisemitism är skadligt och hur det påverkar människor,” förklarar Lena Hallengren vid Skolverket. ”Vi måste ge både elever och lärare verktyg för att kunna diskutera dessa frågor på ett konstruktivt sätt.”

Flera skolor runtom i landet har redan börjat arbeta mer aktivt med frågan. I Göteborg har man exempelvis startat ett pilotprojekt där elever får träffa överlevande från Förintelsen och deras anhöriga, för att skapa personliga kopplingar och förståelse.

”När eleverna får möta människor med personliga erfarenheter av antisemitism blir det mycket svårare att avfärda problemet eller skämta om det,” säger projektledaren Daniel Andersson. ”Vi ser tydliga attitydförändringar hos de elever som deltagit.”

Trots dessa insatser menar experterna att det krävs ett mer systematiskt och långsiktigt arbete för att verkligen komma åt problemets kärna. Det handlar både om att öka kunskapen om antisemitism specifikt, men också om att stärka den generella medvetenheten om rasism, diskriminering och mänskliga rättigheter.

”Skolan har ett enormt viktigt uppdrag i att fostra demokratiska medborgare som respekterar allas lika värde,” påpekar utbildningsminister Anna Ekström. ”Vi måste ta antisemitismen på största allvar och ge skolorna de resurser de behöver för att kunna motarbeta dessa tendenser.”

Avslutningsvis understryker experterna vikten av att inte bara fokusera på problemet i skolan, utan att se det i ett bredare samhällsperspektiv. Antisemitismen i skolorna speglar ofta tendenser i det omgivande samhället, och ett framgångsrikt arbete mot antisemitism kräver därför insatser på flera nivåer samtidigt.