Lisa Magnusson: Dagens äldre har inget hyfs

I en tid då generationsklyftor ofta diskuteras har ett oväntat fenomen skapat rubriker över hela Sverige. Den äldre generationen, de så kallade ”boomers” födda mellan 1945 och 1964, har hamnat i centrum för vad som kan beskrivas som en kollektiv masspsykos kring en kaffeburk.

Fenomenet utspelade sig under den gångna helgen när Zoégas lanserade sitt jubileumskaffe, som kom med en gratisburk framtagen i samarbete med Rörstrand. Det som skiljer denna burk från andra är dess design – den klassiska blå blomman från porslinsservisen Mon amie, ett mönster som togs fram på 1950-talet och som för många äldre svenskar representerar både kvalitet och nostalgi.

Reaktionerna har varit häpnadsväckande. Över hela landet har äldre personer köat utanför stormarknader under nattetid för att säkra sig en av de efterfrågade burkarna. Scener som normalt associeras med realisationer eller lanseringar av nya teknikprodukter har utspelat sig när gråhåriga personer i täckjackor rusat in i butikerna i vad som kan beskrivas som blind panik.

Enligt rapporter från Aftonbladet har situationen på vissa platser urartat till den grad att personal blivit hotad. På sociala medier och begagnatsajter har burkar bytt ägare för tusentals kronor, trots att det bara handlar om en enkel förvaringsburk för kaffe.

Vad är det då som ligger bakom denna exceptionella reaktion? En förklaring kan vara att Mon amie-mönstret väcker starka nostalgiska känslor hos denna generation. Mönstret skapades under 1950-talet – en period som för många representerar en mer optimistisk tid jämfört med dagens komplexa och ofta oroliga värld. För personer som växte upp under denna tid kan en enkel kaffeburk med detta mönster representera en längtan tillbaka till en enklare, tryggare tid.

En annan förklaring kan helt enkelt vara fikakulturens starka ställning hos den äldre generationen. Kaffestunden har traditionellt varit en central social aktivitet i Sverige, och föremål kopplade till denna ritual får därmed ett särskilt värde.

Men kanske är den främsta drivkraften bakom hysterin den begränsade upplagan. Precis som med andra samlarprodukter skapar känslan av exklusivitet och begränsad tillgång en form av guldfeber. Vetskapen om att inte alla kan få burken ökar dess attraktionskraft dramatiskt.

Det ironiska i situationen är att den äldre generationen, som ofta kritiserar yngre för deras konsumtionshetsiga beteende kring trender som ”dubaichoklad”, led-masker och andra fenomen, nu själva uppvisar ett liknande beteende. Situationen vänder på den traditionella dynamiken där äldre generationer kritiserar de yngre för bristande hyfs, överdriven konsumtion och irrationella trender.

Expressens videomaterial från butikerna visar scener där personer knuffas och trampar på varandra för att komma åt burkarna, ett beteende som är svårt att förena med den värdighet och det lugn som ofta förknippas med äldre generationer.

Detta sociala fenomen illustrerar hur konsumtionshets och samlarbeteende inte är begränsat till specifika åldersgrupper utan kan drabba alla, oavsett ålder eller bakgrund. Det visar också hur föremål kan laddas med betydelse långt utöver deras praktiska funktion eller faktiska värde.

Efter denna helgs händelser har, enligt kritiker, den äldre generationen förverkat sin rätt att klaga på de yngres konsumtionsmönster och trender. Kaffeburksyran har blivit ett talande exempel på hur alla generationer kan falla för konsumtionens lockelser och gruppbeteendets kraft.