Max Hjelm: Tar invandrare svenskars jobb – eller skapar de svenska jobb?

Regeringen försöker i praktiken rädda Sveriges ekonomi från sin egen politik, skriver Dagens Nyheters ledarredaktion efter att ny forskning från USA kastar ljus över sambandet mellan migrationsrestriktioner och arbetsmöjligheter för inhemsk arbetskraft.

En ny amerikansk studie visar oväntat nog att Donald Trumps massdeportationer inte förbättrade jobbmöjligheterna för amerikaner, utan tvärtom. Forskare har utnyttjat det faktum att insatserna från migrationspolisen ICE varit ojämnt fördelade över landet för att genomföra en omfattande analys av hur utvisningarna påverkat amerikansk arbetskraft.

Resultaten är anmärkningsvärda. Studien visar att utvisningarna minskade anställningsgraden för lågutbildade amerikanskfödda män med 1,3 procent i vissa migrantberoende industrier, såsom lantbruk och byggsektorn. Samtidigt höjdes inte lönerna för de som fortfarande hade arbete.

Förklaringen till detta fenomen ligger i hur arbetsmarknaden faktiskt fungerar. Arbetsgivare anställer inte nödvändigtvis utländsk arbetskraft i stället för inhemsk, utan snarare som komplement. Om ett byggföretag behöver en specifik typ av hantverkare men inte kan anställa en sådan, påverkas hela produktionskedjan negativt eftersom byggprojekt bromsas in eller inte kan genomföras alls.

Den amerikanska forskningen har relevans även för den svenska arbetsmarknadsdebatten. Under senare tid har både statsminister Ulf Kristersson och migrationsminister Johan Forssell, båda från Moderaterna, argumenterat för att arbetslösa svenskar borde kunna ta de arbetstillfällen som öppnas när arbetskraftsinvandring i praktiken förbjuds genom höjda lönekrav.

Denna typ av retorik, som förr främst hördes från LO-facken och Socialdemokraterna, har nu alltså fått fäste även i den borgerliga regeringen. Ett beryktigt exempel från det politiska minnet är när facket Byggnads 2004 ropade ”Go home!” åt lettiska arbetare.

Tidöpartierna har under den pågående mandatperioden genomfört en rad åtstramningar på området. Lönekraven för arbetskraftsinvandrare har höjts, och den 1 juni genomförs ytterligare en höjning. Vissa fackförbund, som Kommunal, motsätter sig starkt alla undantag från de allt hårdare kraven.

Den amerikanska studien tyder dock på att en sådan nollsummesyn på arbetsmarknaden är felaktig. Arbetsmarknaden fungerar inte enligt principen att varje jobb som en utlänning inte får automatiskt går till en infödd medborgare.

I fredags hölls en presskonferens där regeringen i sista stund meddelade att ett tjugotal yrkeskategorier undantas från de höjda lönekraven. Bland de undantagna yrkena finns undersköterskor och anställda inom techsektorn. Beslutet beskrivs som en yrvaken inbromsning – nödvändig men inte tillräcklig.

Kritiker menar att ett system som kräver kontinuerliga undantag, dirigerade direkt från regeringskansliet, inte är hållbart på längre sikt. Ett sådant system riskerar dessutom att undergräva den svenska partsmodellen, där arbetsmarknadens parter traditionellt har haft stort inflytande över lönebildningen och arbetsvillkor.

Situationen innebär alltså att regeringen försöker rädda svensk ekonomi från konsekvenserna av sin egen migrationspolitik. De höjda lönekraven riskerar att skapa brist på arbetskraft i viktiga sektorer, vilket i sin tur kan bromsa ekonomisk tillväxt och utveckling.

Den svenska arbetsmarknaden står inför flera utmaningar samtidigt. Många branscher rapporterar om svårigheter att rekrytera kvalificerad personal, samtidigt som arbetslösheten kvarstår i vissa grupper. Att hitta en balans mellan att skydda svenska arbetstagares villkor och att säkerställa tillgång till nödvändig arbetskraft är en komplex uppgift.

Den amerikanska forskningen visar att enkla lösningar sällan fungerar när det gäller arbetsmarknadspolitik. Restriktioner mot utländsk arbetskraft leder inte automatiskt till fler jobb för inhemska arbetstagare, och kan till och med ha motsatt effekt.

Frågan är nu hur regeringen kommer att hantera denna balansgång framöver, och om fler undantag från de höjda lönekraven kommer att bli nödvändiga för att undvika negativa effekter på svensk ekonomi.