Susanne Nyström: Svenska elever saknar tuggmotstånd – det löser man inte med kött

I svenska skolor försvinner tuggmotståndet

Brännboll håller på att fasas ut från idrottslektioner i svenska skolor eftersom det anses vara en pressande aktivitet där många elever känner sig uttittade. Detta rapporterade P4 Sörmland nyligen. I ett radioreportage intervjuades även en vuxen kvinna som bekräftade känslan av att vara utstirrad under brännbollsspel i skolan.

Detta är bara ett exempel på en oroväckande trend i det svenska skolsystemet där utmaningar och svårigheter allt oftare tas bort istället för att användas som lärtillfällen. Skolans huvudsakliga syfte är att hjälpa barn att utveckla olika färdigheter, även de som kan upplevas som jobbiga eller obekväma.

När elever möter svårigheter i skolan är lösningen alltför ofta att sänka kraven snarare än att ge det stöd som behövs för att nå målen. Detta leder till att eleverna fastnar på sina befintliga kunskapsnivåer istället för att utvecklas vidare, enligt en högstadielärare som citerades i tidskriften Ämnesläraren tidigare i år.

Ett konkret exempel på denna problematiska utveckling är den ökande användningen av så kallad ”lyssneläsning”, där elever får lyssna på texter istället för att läsa dem. Det handlar inte enbart om elever med dokumenterade läs- och skrivsvårigheter – metoden används i allt större utsträckning för alla elever, vilket potentiellt kan hämma läsutvecklingen.

I stark kontrast till denna utveckling står en framgångsrik skola i ett socioekonomiskt utsatt område som har lyckats höja sina resultat markant. Där ”tvingar” lärarna eleverna att läsa mycket, inklusive förenklade versioner av klassiska litterära verk. Syftet är inte bara att träna språket utan också att ge eleverna kulturell allmänbildning och hjälpa dem förstå referenser i populärkulturen, rapporterade Göteborgs-Posten nyligen.

Denna problematik sträcker sig även till skolmaten. Livsmedelsverket har nyligen justerat sina rekommendationer för skolmåltider för att främja hälsosamma matvanor och skapa bättre förutsättningar för inlärning. De nya riktlinjerna, som baseras på vetenskaplig forskning, föreslår en begränsad mängd rött kött i skolmåltider.

Detta har dock mött motstånd från landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) som har kritiserat vad han kallar ”tvångsvegetariska luncher”. Ministeruttalandet speglar samma problematiska inställning som kan ses inom andra områden i skolan – en ovilja att utmana elever med nya eller obekanta upplevelser.

Det grundläggande problemet är att många i skolvärlden och politiken idag verkar föredra en skola utan ”tuggmotstånd” – en skola där utmaningar undviks istället för att användas som verktyg för utveckling. Detta synsätt riskerar att missgynna barn och unga på längre sikt.

Skolans uppgift är att förbereda eleverna för ett komplext samhälle och arbetsliv där de kommer att behöva hantera motgångar och utmaningar. Att skydda dem från svårigheter under skoltiden kan därför vara kontraproduktivt.

Att öva på det som är svårt – vare sig det handlar om att träffa en boll, läsa en bok eller prova nya maträtter – är en grundläggande del av lärandet. Med rätt stöd från kunniga lärare kan dessa utmaningar bli viktiga lärtillfällen som främjar både personlig utveckling och kunskapsinhämtning.

Utan detta ”tuggmotstånd” riskerar skolan att misslyckas med sitt uppdrag att ge alla elever de verktyg de behöver för att lyckas i livet efter skolan. Den utvecklingen bör alla som värnar om skolans kvalitet och elevernas framtid se med oro på.