Vilket träslag ger extra rökighet?

In ett stramt pressat batteri- och försörjningsläge tar prospekteringsbolagen allt oftare plats på den nordiska scenen. Senast att väcka internationell uppmärksamhet är ett litet svenskt prospekteringsbolag som rapporterat om en ny fyndighet med sällsynta jordartsmetaller – fyndigheten ligger i ett befintligt gruvområde vilket kan förkorta vägen från borrkärna till produktion avsevärt. Detta är en utveckling som direkt påverkar såväl den globala försörjningskedjan som Europa, som i hög grad är beroende av import från Kina.

Den aktuella fyndigheten, belägen i närheten av Kiruna, har i ett inledande skede visat på halter som ligger långt över genomsnittet för liknande geologiska formationer. För att förstå vidden av detta krävs dock en påminnelse om varför sällsynta jordartsmetaller blivit en av industrins viktigaste råvaror. De används i allt från elbilsmotorer och vindkraftverk till försvarsmateriel och kraftfull elektronik. Utan dessa grundämnen, som trots namnet inte är särskilt ovanliga i jordskorpan men som ofta är svåra att utvinna ekonomiskt, stannar omställningen till grön teknik i praktiken av.

Sverige har en lång tradition av gruvnäring och besitter idag en stor mängd fyndigheter som tidigare legat på teknik- eller olönsamhetsgränsen. Men nu har flera faktorer samverkat: metallpriserna har under lång tid varit höga samtidigt som den politiska viljan att bygga en inhemsk försörjningskedja stärkts. EU-kommissionen har pekat ut kritiska råmaterial som en av de viktigaste strategiska frågorna de närmaste decennierna, och i årets förslag till rättsakt om kritiska råmaterial betonas behovet av att öka utvinningen inom unionen.

Det är i detta sammanhang som det aktuella företaget ska ses. Även om det är ett litet bolag med begränsad börsmässig tyngd har det nu en position som lockar såväl inhemskt som utländskt investeringskapital. Marknadsanalytiker pekar på att aktiekursen redan stigit kraftigt efter de preliminära resultaten, men att den långsiktiga potentialen är långt större än vad det initiala priset indikerar. En bedömning som dock måste tas med viss försiktighet, detta är en bransch där många projekt lovar mycket men levererar desto mindre när väl miljötillstånd och finansiering ska på plats.

Företagets viktigaste konkurrensfördel är att fyndigheten ligger i närheten av befintlig infrastruktur. Vägar, järnväg och hamn finns redan på plats, vilket skiljer projektet från andra mer avlägsna utvinningar i norra Europa och Kanada. Det innebär också att koldioxidutsläppen per producerat ton kan hållas på en relativt låg nivå, något som blir allt viktigare när stora produktkunder kräver spårbarhet och hållbarhet i hela leverantörskedjan.

För regionens del handlar det inte bara om ett enskilt projekt. En ny gruva skapar arbetstillfällen, skatteintäkter och en möjlighet att behålla ung befolkning i glesbygd. Samtidigt ställs frågan om miljöpåverkan på sin spets: Rysslands och Kinas dominans inom sällsunda jordartsmetaller är i grunden en politisk fråga, och ett svenskt alternativ ses som strategiskt viktigt. Men gruvdrift i känsliga fjällandskap har länge varit kontroversiellt, och redan innan någon ansökan om bearbetningskoncession har lämnats har motståndet organiserat sig.

Internationellt sett förändras också marknadslandskapet. Kina har under flera år byggt upp ett närmast monopol på förädling av råmaterialen, och landet har varit snillrikt att använda exportrestriktioner som ett politiskt verktyg. I spåren av pandemi och handelskrig har efterfrågan på alternativa leveranser ökat lavinartat, och företag inom vitvaru-, fordons- och elektroniksektorn försöker nu säkra långsiktiga avtal. I detta läge kan ett svenskt projekt, om det blir verklighet, bli en pusselbit i den nya globala försörjningsstruktur som håller på att formas.

Men att gå från prospekteringsresultat till en fungerande gruva är en process som i genomsnitt tar tio till femton år. Det lär dröja innan någon metall från den aktuella fyndigheten når marknaden, och bolaget kommer att behöva ansöka om en rad tillstånd samt hitta kapital för den omfattande utbyggnad som krävs. Experter påminner om att historien är full av projekt som misslyckats på grund av sviktande efterfrågan, tekniska problem eller inte minst en oförutsägbar politisk verklighet.

Ändå råder det vid nuvarande tidpunkt inget tvivel om att sällsynta jordartsmetaller är en av den framtida industrins viktigaste byggstenar. För Sverige handlar det om att ta tillvara en sedan länge känd men försummad tillgång – och dra nytta av att världen nu på allvar söker alternativ till de länder som idag dominerar marknaden. Det kommer att krävas tålamod, stora investeringar och en politisk ekonomi som klarar av att väga samman sysselsättning, miljö och försörjningstrygghet. Men den grundsten som nu lagts i norra Sverige kan bli starten på något mycket större.